Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Johnsson, Melker: D. H. Lawrence, kriget och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1). Ii. Lawrence, Kriget och samhället 557
Nationen är ett dött ideal. Demokrati och socialism är döda ideal. De
är allesammans apparater för anskaffningen av ett folks lägsta
materiella behov."
"Nationernas förbund borde helt enkelt och simpelt vara en
kommitté, där representanter för de skilda affärshusen, de så kallade
nationerna, sammanträffar och överlägger."
"Politik — vad är det? Bara ett annat extra stort affärsgräl om att
köpa och sälja — ingenting annat."
Resonemanget låter nästan marxistiskt — med den viktiga
skillnaden, att Marx inte underskattade betydelsen av den kulturella
överbyggnaden, som Lawrence här med en kraftansträngning abstraherar
ifrån.
Men ingen anhängare av den materialistiska historieuppfattningen
skulle kunna se skarpare eller klarare den ekonomiska realiteten i de
politiska och nationella motsättningarna. Lawrence skulle alltså vara
marxist! Bara tanken är ju chockerande. Man bör därför lägga märke
till, att det likväl mellan Lawrence och marxisterna kvarstår en
skillnad, som förvandlar hans åskådning till den diametrala motsatsen av
deras. Medan dessa anser sig ha visat politikens vitala betydelse, när
de har trängt fram till ekonomin, reduceras den enligt Lawrence just
därigenom till en angelägenhet av sekundärt intresse. Politik rör sig
alltså, om man skall vara uppriktig, resonerar Lawrence, bara om
pengar! Det finns då ingen anledning för honom att syssla därmed.
Han har aldrig intresserat sig mycket för sin egen ekonomi, och andra
människors ekonomi kan inte intressera honom mera. Han anser på
fullt allvar, att egendomsfrågan inte kan lösas, innan människorna
upphör att bekymra sig om pengar.
Det är av hela detta resonemang tydligt, att de ledare som Lawrence
drömmer om, inte kan vara politiker. För politiker, aldrig så stora,
har han ingen aktning: "Framtidens premiärminister kommer inte att
vara något mera än ett slags stewart, handelsministern skall bli den
översta hushållerskan, transportministern förste kusk: alla bara
övertjänare, ingenting mera: tjänare."
Man förstår utan kommentarer, vad Lawrence skulle ha tänkt om
våra dagars stortaliga diktatorer. Han ville inte utvidga de politiska
ledarnas makt utan i stället inskränka den så mycket som möjligt.
Först när vi lärt politikerna att inte blanda sig i människornas liv
och uppförande, kan vi åter få se "fria människor på gatorna". Medan
Lawrence tillbakavisar likheten, accepterar han alltså fullt ut dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
