Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Johnsson, Melker: D. H. Lawrence, kriget och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560 Melker Johnsson
Men då får tydligen heller inte de bästa dra sig undan och överlämna
politiken åt demagogerna. När Lawrence gör så, flyr han från
verkligheten — och inte bara från den politiska verkligheten, ty han vet i
själva verket mycket väl, att politiken inte kan skiljas från den övriga
verkligheten. Han vill grunda en ny kultur, som är byggd på
vördnaden för livet. Men han har förut själv framhållit, att den materiella,
ekonomiska kontrollen är nödvändig för livets skull. Om jag avstår
från den förra, förlorar jag det senare.
Lawrence kunde alltså inte vara konsekvent i sin förnekelse av
samhället och den existerande världen. Därför blir den religiösa lösning,
som antydes i Kängurun och som bildar huvudtemat i Den befjädrade
ormen, inte bestående. Behovet av handling och inomvärldslig kontakt
hejdar på nytt verklighetsflykten i religionen. Lawrence härleder
senare det anarkistiska upproret mot statsauktoriteten ur kristen
ra-cunekänsla. Han förkastar och genomskådar därmed sin egen
ståndpunkt i Kängurun.
I sin sista stora roman. Lady Chatterleys älskare, återvänder han
till det svarta kolgruveengland, som han tillhörde, även om han hatade
det. Han hade vuxit upp där. Dess problem var hans. Och han
måste försöka lösa dessa problem ur de givna förutsättningarna.
Kontakten med hembygden medför också, att Lawrence starkare
än under de mellanliggande åren erinrar sig sitt sociala ursprung. Och
det är nu inte längre den lidelsefullt älskade modern med hennes
borgerliga ambitioner utan fadern med hans outplånliga proletära drag,
som står honom närmast. Han hade redan i den biografiska
ungdomsromanen Söner och älskare svarat modern, som förmanat honom att
ta vara på sina sociala möjligheter: "Från medelklassen får man idéer
och från folket — livet självt, värmen". Och här visar det sig ännu
tydligare, att det är fadern, arbetaren, som trots allt har det starkaste
greppet om Lawrence. Från honom kommer livsvärmen och
spontaniteten, den fysiska kraften och det manliga oberoendet, varemot
moderns alla medelklassdygder, puritanism, duglighet och viljestyrka,
väger lätt i vågskålen.
Lady Chatterleys älskare skildrar, hur Connie tillsammans med sin
make lever utanför all mänsklig gemenskap. Förbindelsen återställes
genom hennes älskare, skogvaktaren Mellors. En hjälte från
proletariatet skall rädda civilisationen. Den ledande klassens man, sir Clifford,
är impotent, men de förtrycktas talesman, Mellors, äger livets värme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
