Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Johnsson, Melker: D. H. Lawrence, kriget och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1). Ii. Lawrence, Kriget och samhället 561
Man har egendomligt nog föga observerat klass förkunnelsen hos
Lawrence. Det beror kanske på att denna tendens hos honom sällan
framträder i skildringen av stora sociala konflikter, till exempel
strejker eller politiska strider, utan mest i de psykologiska relationerna
mellan enskilda. Men i verkligheten är han, såsom den engelske
marxisten John Strachey har sagt, "besatt av klassförhållandena". Lady
Chatterleys älskare får sin dramatiska spänning härav. När man har
glömt kärleksscenerna, kommer man ännu ihåg invektiven mot den
engelska medelklassen. Självmedvetenheten och vreden hos
skogvaktaren kommer från den undre klassen, som ehuru utarmad och
plundrad lever med ett starkare liv än sin besegrare. Mellors vägrar att
avancera som gentleman och officer i armén, emedan han inte är
lockad av umgänget med inbilska snobbar och karriärister med torra
celluloidsjälar.
Motiveringen låter högfärdig och om man så vill hysterisk. Men
den är varken osannolik eller hycklande. Mellors är ingen vanlig
man, och som förebild för detta speciella drag har Lawrence en
historisk personlighet, som också var en undantagsmänniska, nämligen
Lawrence av Arabien. Trots alla uppenbara olikheter mellan dem finns
det också ett gemensamt drag, som är frapperande och betydelsefullt.
Ingen av dem trivdes i sin tids överklassengland. Överste Lawrence,
som kunde ha gjort vilken karriär han ville, föredrog en av de mest
anspråkslösa och underordnade posterna i hela den engelska armén.
D. H. Lawrences karriär var inte lika lysande. Men från sin tarvliga
början hade han hunnit relativt lika högt. Och det säger något både
om dem själva och om det nuvarande samhället, att ingen av dem
trivdes bland de styrande kretsarna utan trots allt kände sig mera
hemma bland enkelt folk. Karriären belades för dem med
samvets-förbud. De kunde inte identifiera sig själva med det nuvarande
samhället. Deras strävanden harmonierade inte med tendenserna i tiden.
De överlämnade föraktfullt hederstitlarna och äreposterna åt alla
ambitiösa medelmåttor. På T. E. Lawrence öppnades ögonen genom de
imperialistiska stormakternas svek mot araberna. D. H. Lawrence
upptäckte, att överklassen bedrog livet och konstaterade vid livets slut,
att klättringen uppåt inte hade varit mödan värd.
Ursprunglig livskraft finns, säger han, ännu kvar bara i
underklassen. I Lady Chatterleys älskare står därför också vid slutet
skogvaktaren kvar som segrare.
Men det är en segrare, som efter striden inte själv har mycket liv
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
