Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10, 30 sept. 1939 - Johnsson, Melker: D. H. Lawrence, kriget och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562 Melker Johnsson
kvar, Lawrence visste bättre än andra, att samhället håller
proletariatet på existensminimum. Hans egen sjukdom — lungsot — hade
aldrig blivit så desperat, om han i ungdomen haft mera mat och bättre
bostad. Mellors med sin lätt framåtlutande gestalt och sitt svaga bröst
har inga drag gemensamma med de käcka och hurtiga proletärer, som
man till exempel har kunnat se på tyska propagandaaffischer under
rubriken Kraft durch Freude, eller som i Sverge har blivit våra dagars
idrottshjältar. Men samme Mellors förklarar ändå, att det är möjligt
att vara lycklig på tjugofem shillings i veckan, "om man uppfostrades
för att leva i stället för att förtjäna och ge ut pengar". Lawrence
var nämligen, trots sina egna erfarenheter, komplett likgiltig för
socialpolitiken. De problem, som intresserade honom, kunde inte lösas
i det goda folkhemmets anda genom skolfrukostar, moderskapspengar,
storbarnkammare, badrum i hemmen eller andra hygieniska
förbättringar. Han såg, för att åberopa ett av finansminister Wigforss’ tal,
en risk i "att låta livets värde gå upp just i strävan efter samhällets
omdaning". Han skulle också ha instämt med fortsättningen i
finansministerns utläggningar: "Om samhällsomdaningen har ett värde, om
socialismen har ett värde, är det just därför att genom den skapas
bättre förutsättningar för människorna att älska och lida, arbeta,
hoppas och tro; leva i naturen bland vänner och kamrater i
omedelbar erfarenhet av att livet är värt att leva.". Lawrence skulle bara,
mycket mera skeptisk än Ernst Wigforss, ha kursiverat om i de
inledande satserna "om samhällsomdaningen har ett värde, om
socialismen har ett värde". Arbetarklassen höll nämligen enligt honom på
att förborgerligas i rask takt, sedan penningfrågan blivit socialismens
a och o. Förborgerligandet började genom. Marx.
Lady Chatterleys älskare profeterar, att det är liv och inte pengar
eller sociala reformer, som en gång skall lösa den industriella frågan.
Den stora risken för proletariatet ligger för den skull inte i
fattigdomen utan i förödelsen av liv under det borgerliga industriella
systemet. Även hos Mellors, som själv står utanför maskincivilisationen,
har förmågan av samhörighet gått förlorad. Denne skogvaktare med
bössan ständigt hängande över axeln, som aldrig jagar något annat än
tjuvskyttar — för att freda sitt privatliv i den gröna skogen och inte
för att rädda sir Cliffords viltbestånd — är en av litteraturens mest
konsekventa misantroper. Världen utanför honom existerar
uteslutande som ett hot. Han har aldrig vågat sig in i den:
"Men han visste, att hans undangömdhet i skogen var illusorisk..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
