Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Arbetslöshet eller arbetarbrist?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579 Arbetslöshet eller arbetarbristf
erhålla de nu inom landet framställda råvarorna, dels även skapar
sysselsättning inom den nya råvaruproduktionen. En sådan på
sysselsättningen gynnsam verkan har även framställningen av inhemska
bränslen, särskilt av träkol och sulfitsprit, vilken redan visat sig vara
ett välkommet stöd för träindustriernas arbetsmarknad.
Den viktigaste av de för sysselsättningen gynnsamma faktorerna är
de ökade försvarsutgifterna. Dessutom innebära inkallelserna för den
stärkta försvarsberedskapen en viss avlastning av arbetsmarknaden.
Den största delen av de ökade försvarsutgifterna kommer att
medföra beställningar till metallindustrin, verkstäderna och varven. Men
det bör understrykas, att en avsevärd del av försvarsutgiftema även
beröra andra delar av industrin. Stora anslag ha föreslagits för
byggandet av luftskyddsrum, tillverkning av gasmasker, utrustning av
krigssjukhus, förbättring av vägar och broar i försvarets intresse,
ordnandet av ’försvarsberedskapen vid statens järnvägar, anläggningar
och arbeten vid statens kraftverk för att erhålla ett under
avspärrningen nödvändigt krafttillskott o. s. v. Till detta komma betydande
kommunala anslag för liknande ändamål. Utom statsbeställningarna av
vapen och soldatutrustning är sålunda en ganska varierad efterfrågan
på industrivaror från det allmänna att räkna med. De stora
byggnads-oA anläggningsarbeten, som ingå i den av kriget framtvingade
offentliga verksamheten, äro särskilt välkomna med hänsyn till den
väntade nedgången i den privata byggnadsverksamheten.
Vilket nettoresultatet för den totala sysselsättningen dessa olika
tendenser komma att skapa, är omöjligt att säga. Arbetsmarknaden
har ju icke karaktären av en stor reservoar, där en förändring av
förhållandet mellan tillflöde och avflöde direkt bestämmer en ny
totalnivå. På grund av aiibetsmarknadens uppsplittring i relativt
avgränsade delmarknader kan man med andra ord icke vänta en rent
automatisk utjämning genom att de för sysselsättningen gynnsamma
tendenserna helt eller delvis kompensera de anbetslöshetsskapande.
I det genom kriget uppkomna läget har man därför att räkna med
arbetarbrist på vissa delar av arbetsmarknaden och aiibetslöshet på
andra. Att så långt det går skapa en utjämning genom en
omfördelning av arbetskraften torde bli en av de viktigaste uppgifterna i
krigstidens arbetslöshetspolitik. För att en isådan omfördelning skall
bli möjlig, krävas emellertid två viktiga reformer. Det dirigerande
organet måste ha en bättre överblick över arbetsmarknaden, och vårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
