Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Arbetslöshet eller arbetarbrist?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580 Arbetslöshet eller arbetarbristf
arbetsförmedlingssystem måste sättas i stånd att fylla de nya
anspråken. Den ihittillsvarande sysselsättningsstatistiken har varit
begränsad till ett mindre antal företag, vilka avgivit rapporter
kvartalsvis. I det nya läget behöves mera omifattande odh oftare
förekommande sysselsättningsrapporter från industrin och även särskild
rapportskyldighet för de företag som avskedat något större antal
arbetare. Denna reform är f. n. under genomförande. Vårt
arbetsförmedlingssystem, som visserligen oavbrutet förbättrats och utvidgats, är
ännu mycket ofullkomligt, när det gäller industriellt yrkesarbete. 1937
års siffror visade att blott 11 proc. av de tillsatta platserna föllo inom
industri och hantverk, vilket troligen endast till ringa del beror på att
arbetskraftens omsättning inom industrin är mindre än inom de
näringar, jordbruk, handel och samfärdsel samt husligt arbete, där den
offentliga arbetsförmedlingen är av större betydelse.
Det är emellertid uppenbart, att en omfördelning av arbetskraften
blott inom vissa gränser kan råda bot, även om den kompletteras
med omskolning av en del aiibetare. För en ailbetslös textilarbeterska
måste det exempelvis vara en ringa tröst att sysselsättningen inom
metallindustrin expanderar. Det är därför sannolikt, att olika former
av arbetslöshetshjälp måste tillgripas på vissa delar av
aAetsmai^kna-den även om knapphet på arbetskraft råder på andra. För detta
ändamål har också ett anslag begärts på årets tilläggsstat.
När man under höstens ekonomiska debatt påkallat sparsamhet
med de offentliga utgifterna, har dock ingen framfört den meningen,
att sparsamheten skulle utgöra ett hinder mot en arbetslöshetshjälp,
•som på vissa områden kan bli nödvändig. Den arbetslöshetspolitik,
som kan bli aktuell under kriget, är för övrigt icke jämförbar med
den som bedrevs under den senaste lågkonjunkturen.
Förutsättningarna äro helt olika. Under depressionen hade vårt land överflöd på
arbetskraft, outnyttjade anläggningar och riklig tillgång på kredit
inom praktiskt taget alla områden av näringslivet. I detta läge
verkade ökade statsutgifter stimulerande på näringslivet nästan oavsett
vad man framställde för pengarna. Och i detta läge var kravet på
sparsamhet med statens medel blott ett allmänt, politiskt argument
mot en expansiv krispolitik. Den hamrinska regeringens ryktbara
sparsamhetsappell till kommunerna var ett uttryck för denna
inställning. Efter de gynnsamma erfarenheterna av den expansiva
krispolitiken äro väl sparsamhetssynpunkter av denna art att betrakta som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
