Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11-12, 5 nov. 1939 - Thulstrup, Åke: Den trojanska hästen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TROJANSKA HÄSTEN
Antisemitismen som vapen mot demokratin
Av AKE THULSTRUP.
För en demokratiskt tänkande människa framstår antisemitismen
som en sorts atavism, ett återfall i utvecklingen. Under en mycket
lång period av mänsklighetens historia utgjorde antisemitismen eller
rättare judehatet en mycket väsentlig sida av samhällslivet.
Emellertid hade judehatet under dessa för länge sen svunna tider en rent
religiös grund, medan den moderna antisemitismen motiveras med
rasskäl.
Judarna ansågs under medeltiden hemfallna åt en särskild
fördömelse, emedan de hade dödat Frälsaren. Redan det förhållandet, att
judarna mitt inne i de kristnas samhälle höll fast vid sin egen religion
var för övrigt ägnat att göra dem till föremål för hat. Den förbittring
de kristna särskilt under korstågstiden erfor mot ’’de otrogna", gick
inte ut enbart över araberna utan även över judarna. Under
korstågstiden utsattes de senare från de kristnas sida för ett mordiskt ursinne,
om vilket senare tiders släkten knappast kan göra sig en föreställning.
Hemvändande korsriddare nerslaktade i tiotusental de förhatliga
israeliterna. England, Frankrike, Tyskland och Spanien blev vittne till
de förfärligaste judeförföljelser.
Det är inom parentes sagt anmärkningsvärt, att dessa händelser
mig veterligt inte ens berörs i de historieböcker, som begagnas i
svenska skolor. Vi står dock här inför ett av de mest intressanta och mest
betydelsefulla dragen i medeltidens andliga fysionomi. Man kan
invända, att skolungdomen inte får näras med gräsligheter. Svaret är,
att man inte behöver gå i detalj och exakt ange, hur många judar
som brändes levande vid det tillfället och vid det tillfället —
anklagade för att ha anstiftat digerdöden, skändat hostian, begått
ritualmord eller vad nu den medeltida fantasin kan ha uppdiktat för
anklagelsepunkter. Men själva faktum, att judarna under medeltiden
förföljdes av religiösa skäl, som stundom styrktes och motiverades med
vissa uppdiktade anklagelsepunkter, är av sä grundläp-gande betydelse
för förståelsen av medeltiden, att även en översiktlig framställning
helt enkelt inte får förbigå det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
