Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Tingsten, Herbert: Problem i svensk demokrati I. Vår parlamentarism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herbert Tingsten
men fick först på hösten 1919, sedan första kammaren nyvalts enligt de
1918 antagna, demokratiska rösträttsbestämmelserna, majoritet även i denna
kammare. Sedan på våren 1920 motsättningen inträtt inom det
liberalsocialistiska blocket, bildades en socialdemokratisk minoritetsregering. Därmed
inleddes en period av klar minoritetsparlamentarism. Ingen av de under tiden
1920—1936 bildade regeringarna hade majoritet i någon kammare eller
var genom fast överenskommelse med något utanför regeringen stående parti
försäkrad om erforderligt parlamentariskt stöd. Följande tabell erinrar om
dessa regeringars politiska ursprung, den ungefärliga styrkan av deras
parlamentariska bas vid tillträdandet, deras funktionstid och anledningarna till
deras avgång.
Ministärer
Funktionstid
Politiskt
ursprung
Parlamenta- Avgängsanledning
tarisk bas
F. K. A. K.
26
Branting ........................1920— Soc. 50 86 Val.
de Geer—von Sydow .. 1920—1921 Opol. exp.-reg. — — Val.
Branting ........................1921—1923 Soc. 50 93 Nederlag i F. K.
Trygger ..........................1923—1924 Hög. 42 62 Val.
Branting—Sandler ... 1924—1926 Soc. 52 104 Nederlag i båda kamr.
Ekman ............................1926—1928 Fris.-lib. 34 33 Val.
Lindman ........................1928—1930 Hög. 49 73 Nederlag i båda kamr.
Ekman—Hamrin ..........1930—1932 Fris. 24 28 Val.
Hansson ........................1932—1936 Soc. 58 104 Nederlag i båda kamr.
Pehrsson-Bramstorp .. 1936 Bondef. 22 37 Val.
Ministärernas genomsnittliga livslängd under detta skede var alltså något
mer än ett och ett halvt år, avsevärt mindre än i England, Danmark och
Holland större än i Frankrike samt i flertalet av de s. k.
efterkrigsdemokra-tierna, i vilka parlamentarismen haft att kämpa med utomordentliga
svårigheter. Samtliga större partier bildade vid något eller några tillfällen regering,
bondeförbundet dock först efter att i flera sammanhang ha visat en viss
ovilja mot regeringsansvar. Av de tio ministärerna 1920—1936 ha fyra
utgått från socialdemokraterna, tvä från högern, två från de frisinnade (varav
en gäng i samverkan med de liberala) och en från bondeförbundet. Den enda
expeditionsministär, som förekommit, bestod huvudsakligen av ämbetsmän,
av vilka flertalet torde ha tillhört högern eller i varje fall stod detta parti
närmast. Denna regering blev föremål för tämligen skarp kritik från skilda
håll och det kan med säkerhet påstås, att exemplet snarast verkade
avskräckande och alltså var ägnat att befästa den parlamentariska principen.
Flertalet ministärer ha avgått efter nyval till andra kammaren. Varje
sådant nyval har i själva verket lett till regeringsskifte, antingen beroende på
att det parti, som suttit vid makten._ lidit motgång, eller på att ett annat
Tiden 1 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
