Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Hedenius, Ingemar: Om Hägerströms filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av sanna påståenden, sä är det icke någon vetenskaplig uppgift att utsäga
eller tänka sädana satser som "detta är gott", "detta är ont", "detta bör ske",
"detta bör icke ske.".
Är alltså detta den enda innebörden i den så utskrikna värdenihilismen,
denna teori, som av oroliga andar trötts vara en s. k. kulturfara? Nej,
naturligtvis innehåller teorin mycket mera. Men det mesta av detta torde vara
konsekvenser av det redan sagda, som synes mig vara kärnpunkten. För att fullt
förstå, hur vidlyftiga dessa konsekvenser i själva verket äro, måste man känna
de problemställningar, som den traditionella moralfilosofin och
rättsvetenskapen faktiskt arbeta med. Jag måste här nöja mig med några få antydningar.
Den filosofiska etikens stående, aldrig fullt utredda grundproblem är frågan
om det godas begrepp. Detta problem innebär bl. a. frågan vad påståendet
"detta är gott" betyder. De teorier, som uppställts som svar på denna fråga,
kunna indelas i olika typer. Ibland har man antagit att det förmodade
påståendet (som kallas värdeomdöme) utsäger, att en sak har en viss allmän
beskaffenhet, som utgör dess värde. Denna allmänna beskaffenhet antages
nämligen vara något lika och gemensamt för alla de saker, som äro värdefulla
eller goda i etisk mening. Enligt en annan typ av teorier finnes det icke
någon objektivt konstaterbar beskaffenhet, som är gemensam för alla värdefulla
saker, och som konstituerar deras "godhet". Sakers värde är något subjektivt
och relativt, säger man. Och med dessa ord menas, att det som konstituerar
sakers värde endast är att sakerna väcka mitt behag eller åtrås av mig. När
jag säger, att något är gott, har jag alltså enligt dessa teorier blott uttryckt
ett påstående om ett visst förhållande mellan en sak och vissa subjektiva
faktorer, känslor och begär. Givetvis måste detta påstående i likhet med alla
andra påståenden vara sant eller falskt, fast det icke är ett påstående om en
viss saks allmänna beskaffenhet. Särskilt under de senaste femtio åren ha
värdesubjektivistiska och värderelativistiska teorier varit mycket vanliga.
Hägerströms teori, som varken antar objektiva eller subjektiva värden,
löser problemet om det godas begrepp genom att ge skäl för den åsikten, att
det i verkligheten inte finns något sådant begrepp som det godas begrepp.
Denna åsikt är nämligen en konsekvens av teorin, att satser av typen "detta är
gott" icke uttrycka några påståenden om något.
En annan konsekvens är, att den gren av den praktiska filosofin, som
kallas etisk kasuistik, helt och hållet måste avskrivas som en skenvetenskap. I
den etiska kasuistiken frågar man icke vilken den allmänna beskaffenhet är,
som de saker ha, vilka äro goda, utan att man frågar, vilka de saker äro, som
ha den beskaffenheten att vara goda. Om ingen sats av typen "detta är gott"
uttrycker något som kan vara sant eller falskt eller överhuvud taget påstår
något om något, så är det klart, att hela denna frågeställning är meningslös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
