Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1940 - Litteratur - Heckscher, G.: Brittiska imperiet (Anmäld av Braatøy)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilleratur
f)0
GUNNAR HECKSCHKK: Brittiska
imperiet. Internationell politik 7.
Skrifter utgivna av Kommittén för
utrikespolitisk upplysning:.
bokförlag 1939. 134 sid..
Pris 1: 25.
Det är icke författarens skuld att
namnet på denna nyttiga lilla bok och
rubrikerna till fyra av dess sex kapitel gå
stick i stäv med bokens innehåll. Han
uppvisar själv att imperiet icke är någon
"ekonomisk enhet" (kap. II), rättslig
enhet (kap. IV) eller politisk enhet (kap.
VI). När kapitel I ger en "översikt av
imperiets omfattning", så är det närmast
fråga om en historisk fiktion. Sanningen
antydes i rubriken till kapitel III:
"Styrelsesättet i imperiets olika delar". Man
kan frestas att betvivla att det överhuvud
taget finns något sådant som det "brittiska
imperiet", om man icke tillfälligtvis levde
under en tid, då imperiet trots allt åter
står som en enhet, i kriget mot
"hitleris-men".
I en framställning, som är förd fram till
och med krigsutbrottet, förklarar förf.
utvecklingsgången vid imperiets danande,
från brittiska medborgares mer eller
mindre privata företag i transoceana länder
till erkännandet av moderlandets
överhöghet, och från brottet med denna utveckling
i form av det nordamerikanska
frihetskriget 1776 till den fullständiga
självständigheten för ett antal delar av imperiet, så
t. ex. för Eire, som kan vara neutralt
under detta krig och likväl dra fördelar av
att tillhöra imperiet. Förf. visar, att denna
utveckling hunnit ett långt stycke på väg
i Indien och i den förhållandevis
obetydliga del av världsriket, som ännu i
egentlig mening kan kallas kolonialrike.
På ett ställe säger förf. själv, att han
blott kan ge en ofullständig bild. Man
skall heller icke kräva mer än vad bokens
omfång tillåter. Det är icke mycket att
kritisera i det positiva, han säger. Det är
den bagatellen, att den mest lojala av
imperiets självstyrande delar, Nya Zeeland,
nu har gått med på att motta en egen
representant — High Commissioner — för
moderlandet vid sidan av konungens
representant, generalguvernören (s. 89). Det
är begripligt att förf. icke fått plats att
skildra den sociala lagstiftningen och vad
därtill hörer, även om han nämner saken
i samband med behandlingen av Rhodesia
(s. 25). Om man tillskriver sovjetideologin
stort inflytande i Indien, är det närmast
fråga om ett allmänt intryck.
Hans analys av den ekonomiska sidan
av utvecklingen mot självstyre har en
påtaglig svaghet, när han framställer
protek-tionismen mellan imperiets olika delar som
en rent handelspolitisk fråga. Allt vad han
säger om denna sak är i och för sig riktig
och även upplysande. Men för det första
är protektionismen även ett verktyg i
beskattningens tjänst. Och för det andra
har detta verktyg efterhand blivit något
mera och annat än blotta påläggandet av
tullavgifter. Kontrollen över valutan,
bankväsendet och andra institutioner inom
näringsväsendet materialiserar i stigande
omfattning en självstyrelse, som i gamla
dagar endast var politisk. "Utvecklingen mot
självstyrelse skulle hämmas genom en
begränsning av den finansiella myndigheten
(fiscal autonomy) för koloniernas
lagstiftande församlingar (colonial legislatures)"
uttalade dåvarande premiärminister Stanley
Baldwin i samband med en
regeringsförklaring i underhuset den 17 februari 1937.
Emedan denna sida av saken förbisetts
ger boken intet bidrag till förståelsen av
det aktuella brittiska kolonialproblemet i
förhållande till de totalitära makterna.
Detta förklarar kanske varför förf.
kommit att tänka sig Sydafrika i
"dominion-ställning i det tyska i stället för det brit-
Tiden 1 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
