Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1940 - Örne, Anders: Uppsalafilosofin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag, att jag uttalar en sanning, om jag säger till honom, som vet vilken
väg han skall fara: Ditt avstånd till Malmö är 724 kilometer. Om jag
begagnar exakt samma ord, då jag tar avsked av en tågresande i vagn över
Nyköping eller av en flygresande från Bromma flygfält, gör jag däremot
ett falskt påstående. Min vän vid tåget över Falköping—Nässjö skulle
emellertid vara att anse som en ohjälplig pedant, om han svarade: "Nej,
nu talar du inte sant. Avståndet till Malmö, mätt efter storcirkeln genom de
båda städerna, är visst inte 724 kilometer. Tänker du dig en rät linje
dragen genom jordskorpan mellan den av stadsfullmäktige antagna
medelpunkten i Stockholms stad och den på samma sätt antagna medelpunkten
i Malmö stad, så skall du finna, att avståndet är ännu kortare." Så svarar
ingen förnuftig person. Han förstår av omständigheterna, att min
avståndsuppgift avser den väg hans tåg går till Malmö. Han fattar också,
att jag ej avsåg att delge honom någon absolut exakt avståndsbestämning
eller att öppna en diskussion om rätta sättet att mäta avståndet mellan
två orter. Även från vetenskaplig synpunkt torde det dock knappt vara
något att anmärka på avståndsuppgiften 724 km, om det av
omständigheterna tydligt framgår, att uppgiften hänför sig till järnvägssträckan
Stockholm—Falköping—Nässjö—Malmö och har ett uteslutande praktiskt syfte.
Jag frågar mig: Har uppsalafilosofin, när den förklarar, att satsen "det
är gott att ha en tunna potatis" är omöjlig och meningslös, beaktat, att
den i själva verket innehåller en mängd saker, som icke synas — att den
för att förstås måste ställas in i ett sammanhang och en miljö. Det gör
åhöraren eller läsaren medvetet eller omedvetet, och det vållar därför
ingen om helst svårighet för honom att uppfatta den som sann — under
förutsättningen att potatisen är god eller åtminstone fullt ätbar.
Härmed äro vi inne på den jämförande värderingen eller betygssättningen.
Jag förmodar, att den idkas även av uppsalafilosofer, som godkänna eller
underkänna tentander eller förse deras tentamensböcker med intyg om
berömliga, med utmärkt beröm godkända insikter etc. Kan man verkligen
jämföra värden, om några värden överhuvud taget icke existera? Utöver
en filosofiprofessor i Uppsala vidskepelse, då han värderar sina lärjungars
insikter i betygsform? Det är frågor som en lekman skulle vara mycket
tacksam att få svar på.
Har jag fattat saken riktigt, så mena uppsalafilosoferna, att sådant som
"frihet", "människovärde" och "rättigheter" också obönhörligen faller inom
vidskepelsens sfär. Om så är, måste de följdriktigt anse, att finnarna, som
för närvarande kämpa för sin politiska frihet och sin statliga
självbestämningsrätt med sitt eget liv som insats, blott kämpa för idel
vidskepelse. Jag ser icke, hur en uppsalafilosof skall komma ifrån den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
