Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Fredriksson, Karl: Inrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikeskrönika
Den ekonomiska och finansiella situationen bjuder icke till stora
framstötar just nu på det isocialpolitiska området. Men ingenting är beständigt,
och när man icke kommer framåt, finns det alltid folk som försöker driva
det bakåt. Icke heller socialdemokratin bestrider att man nu måste vara
anspråkslös. Men läget är dock icke sådant att man måste pruta på alla
anspråk.
Den nya påfrestningen på vårt folkhushåll är betydande. Enbart
ökningen i försvarsutgifterna går löst på något omkring en miljard per
budgetår, om vi skulle upprätthålla den senare tidens beredskap. Hjälpen till
Finland har beräknats till över 400 miljoner, därav krediter på över 200
miljoner som ännu icke uttagits men står till förfogande. Det ändrade läget
för utrikeshandeln vållar oss ett mycket stort avbräck. Prisnivån för våra
importvaror hade till i februari stigit med 53 procent, mot blott 23 procent
stegring för exportvarorna. Tillämpat på våra import- och exportsäffror för
1938, 2,080 miljoner för importen och 1,840 miljoner för exporten, skulle
en sådan prisförskjutning ha betytt ungefär 600 miljoner till vår förlust.
Våra exportvaror är nog inte mindre begärliga ute på marknaden än de
varor vi importerar. Det är de våldsamt höjda frakterna som tynger pä
importsidan. Åtskilligt kommer tillbaka i form av höjda löner för sjömännen
och ökade frakter. Men större delen av fraktökningen får nog anses vara
ett rent avbräck, en mätare på de större förlustriskerna, de längre vägarna,
de ökade dröjsmålen och över huvud taget ökade svårigheter. Redarvinsterna
blir nog denna gång inte så fantastiska som under förra världskriget. Genom
att minska importen — att avsevärt öka exporten torde bli svårt i dessa tider
— kan vi givetvis till en viss grad neutralisera verkningarna av den inträdda
förskjutningen. I den mån våra reserver av betalningsmedel smälter ihop,
tvingas vi helt enkelt att minska importen, såvida vi inte kan räkna på
obegränsad kredit i utlandet. Försiktigheten bjuder att icke göra sig helt
beroende av utlandet utan försöka bevara en reserv av betalningsmedel för
en framtid som kanske blir ännu mer bekymmersam. Den i slutet av februari
ikraftträdda valutaregleringen och den i slutet av mars vidtagna
importregleringen och ransoneringen av vissa importvaror utgör led i strävandena
198 att stärka vår ekonomi gent emot utlandet. Att dessa åtgärder är behövliga
Tidkn 4 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
