Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Jödal, Ole: Utrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utrikeskrönika
Dagö till Stockholm är kortare än flygvägen Hangö—Stockholm. Som ett
tecken på ryska angreppsavsikter mot Sverge tas också bestämmelsen i
fredsfördraget att järnvägen Torneå—Kemijärvi nu genom en ny järnväg
skall bindas samman med Kandalaksja vid Murmanskbanan och Vita havet.
Man är dock alltför snabbtänkt om man antar att denna arktiska järnväg
inte alls skulle kunna ha någon annan uppgift än den strategiska. I själva
verket är den inte endast en eventuell framtida militär infallsport, den
förbinder också en av norra Rysslands största naturtillgångar med Bottniska
viken och det skandinaviska järnvägsnätet. På Kolahalvön strax norr om
Kandalaksja ligger nämligen synnerligen fosfatrika apatitfyndigheter. Nu
är råfosfat en av de viktigaste av de varor Sverge importerar från Sovjet.
Det är också högst sannolikt att det tyska behovet av mineral fosfat, som
under blockaden inte kan fyllas genom import över havet i väster, ligger
bakom brådskan med järnvägen. Under förra världskriget blev Tyskland
en tid mot slutet hänvisat att börja bryta egna, föga lönande
apatitfyndigheter, som under normala importförhållanden inte bearbetas.
Det är klart att de hårda villkoren i freden är sådana att Finlands och
Nordens läge vid ett krig med Sovjet nu är sämre än det var tidigare.
Men det är inte fullt utrett att Sovjets avsikt med anfallet var att tränga
fram till Atlanten och ännu mindre att en eventuell sådan avsikt nu skulle
kvarstå för att snart fullföljas.
Fredsslutet i Moskva demonstrerade vilken roll det nordiska kriget spelade
i stormaktskriget. Under de dagar, då fredsförhandlingarna pågick i
Moskva, offentliggjorde England och Frankrike sina löften och förberedelser
att hjälpa Finland. Eftersom dessa redan var kända för den förhandlande
finska regeringen, som granskat dem och enligt statsminister Ryti i hans
tal i riksdagen funnit att hjälpen dels skulle komma för sent och dels dra
in Finland i kriget mot Tyskland, var väl oifentliggörandet närmast avsett
att mildra det diplomatiska nederlag för västmakterna, som freden sedan
kom att betraktas som. Åtminstone inför de inhemska opinionerna mildrades
väl också intrycket — genom att skulden helt föll på Sverge och Norge.
Detta kunde emellertid inte hindra att kritiken mot den hittillsvarande
krigföringen blev allt häftigare i både fransk och engelsk press. I
Frankrike var rösterna för krigets aktivisering särskilt ivriga. Det var i
Frankrike som de ivrigaste anhängarna av en intervention i norr hela tiden
befunnit sig. I Frankrike fick också freden i Moskva först inrepolitiska
följder. Ministären Daladier föll och efterträddes av en regering Paul
Reynaud med Daladier kvar på försvarsministerposten.
202 Den nye konseljpresidenten är något av en dynamiker bland det så
Tjden 4 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
