Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Jödal, Ole: Utrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
llrikeslirönilia
Efter freden i norr
Efter det finsk-ryska fredsslutet har det nordiska försvarsförbundet fått
ny aktualitet. Finland gjorde redan innan freden skrevs under en
framställning i Sverge och Norge om att frågan skulle undersökas. Båda ländernas
regeringar förklarade sig beredda till en sådan undersökning. Denna pågår
för närvarande och en av de faktorer man har att studera är den att Sovjet,
dels i ett särskilt Tassmeddelande och dels genom utrikeskommissarie
Mo-lotovs tal inför höga rådet, förklarat att ett sådant förbund skulle strida
mot fredsfördraget mellan Finland och Sovjetunionen. I detta stadgas att
ingen av de båda staterna får ingå i allians riktad mot den andra parten.
Diskussionen i Sverge kring detta försvarsförbund och kring fredsslutet
överhuvudtaget domineras på sina håll helt av den bestämda övertygelsen
att Sovjet redan beslutat att inom en nära framtid fortsätta sin framstöt
västerut genom ett nytt anfall på Finland och då även på Sverge och Norge.
Denna övertygelse tycks till stor del vila på den bekanta geopolitiska
föreställningen att en stor landmassa i sig själv utövar ett slags tryck på mindre
landmassor och att detta tryck söker sig utlopp längs vissa "kraftlinjer".
I det aktuella fallet vill man bekräfta uppfattningen bl. a. med sådana
påståenden som att "den ryska steppens myllrande folkmassor äro på
väg mot nya boplatser". iSakligt sett finns det emellertid vissa
omständigheter, som tyder på att Sovjets avsikter med anfallet på Finland
varit mera begränsade. När pakterna med de baltiska staterna ingicks i
höstas, var man allmänt i pressen av den uppfattningen att Sovjet ville
stärka sin ställning i Östersjön, i främsta rummet mot Tyskland. Efter
fredsslutet förefaller det som om denna strävan varit det väsentliga för
Sovjet även i fråga om Finland. Hangös främsta uppgift torde väl vara att
korka igen Finska viken. Från militärt håll har det framhållits att udden
som bas i ett nytt krig med Finland vore av ganska tvivelaktigt värde för
ryssarna. Dess förbindelser bakåt är besvärliga och den skulle bli svår att
hålla, medan baserna på andra sidan Finska viken ifråga om flyget skulle
göra samma nytta. Gentemot Sverge betyder Hangö knappast någon direkt
alarmerande framflyttning av de ryska positionerna, eftersom flygvägen från 201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
