Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Östlind, Anders: Nordiskt ekonomiskt samarbete i krigstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Östlintl
begränsad kapacitet, t. ex. vid lossning av stenkol, och detsamma gäller
tillförsellederna till denna hamn. Sålunda avslog den norska
statsbaneförvaltningen nyligen den svenska järnvägsstyrelsens begäran om nedsättning av
de höga norska järnvägsfrakterna vid export av pappersmassa från Sverge
med den motiveringen, att Hommelviks och Trondheims hamnar redan voro
starkt belastade och likaså järnvägen från Storlien till dessa hamnar.
Möjligheterna att öka handeln över Bergen äro också små, dä den kuperade
terrängen försvårar transporterna på Bergenbanan (bl. a. därför att varje
tågsätt kan omfatta endast ett litet antal godsvagnar).
Den största svårigheten vid blockad skulle alltså gälla importen och
exporten av skrymmande varor. Den kanske mest brådskande
angelägenheten iför det oaiordiskt ekonomiska samarbetet är att i möjligaste män
avhjälpa denna brist i vår försvarsberedskap. Det kan icke tillräckligt
betonas, vilken betydelse det skulle få för Nordens trygghet, om åtgärder
omedelbart vidtogos för att öka kapaciteten hos de norska hamnar som
ligga utanför den egentliga farozonen liksom transportkapaciteten hos de
norska järnvägar, som närmast skulle komma ifråga för varubefordran till
och från dessa hamnar. Likaså borde de svenska banor, som vid blockad
bleve särskilt belastade, sättas i stånd att uthärda en belastning långt utöver
den normala.^
Det kan givetvis icke fordras, att de omfattande åtgärder, som krävas av
Norge, helt skola bekostas av detta land. Tvärtom vore det naturligt att
Sverge, eventuellt tillsammans med Finland, stod för större delen av
kostnaderna. Vi ha här ett exempel på sådana försvarsåtgärder, vilkas
kostnader lämpligen kunde fördelas mellan de nordiska länderna enligt en fast
finansieringsplan.
Av lika stor vikt som utbyggandet av de norska hamnarna och
järnvägarna är att alla möjligheter prövas för att hastigt öka de nordiska
ländernas lager av skrymmande och oundgängliga importvaror. Därigenom
skulle vid blockad belastningen på det fåtal kommunikationsleder mellan
Norden och utlandet, som ännu stode öppna, begränsas, varuförsörjningen
underlättas och exportmöjligheterna förbättras. De varor, som närmast
komma ifråga för dylik beredskapslagring äro fasta bränslen och
mineraloljor.
1 Sedan detta skrevs faar det meddelats, att Grängesbiergsbolaget beslutat bygga en
ny stor ka) d Narvik. Detta är ett mycket gläidjande initiativ, i synnerhet som arbetet
skall forceras så att kajen kommer att vara färdig om ett halvår. Kajen avser
framförallt att öka möjligheterna för export av trämassa och cellulosa, men den torde kunna
användas också för importändamål, om så erfordras. Däremot lär det icke vara tal om
att göra järnvägen Narvik—Riksgränsen dubbelspårig, bl. a. därför att de besvärliga
stigningsförhållandena lägga hinder i väigen.
Tiden 4 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
