Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Wellander, Erik: Bottenskola eller enhetsskola?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liottenskola eller enhetsskola?
ett organiskt helt, där varje uppväxande individ, oberoende av föräldrarnas
sociala och ekonomiska ställning, i en för honom på bästa sätt
tillrättalagd studiegång får den utbildning, som hans anlag och begåvning göra
honom lämpad för.
På grund av denna uppfattning brukar man som väsentliga kännetecken
på enhetsskolan anföra dessa tre drag:
Alla högre skolformer bygga på en gemensam grundskola.
Möjlighet till vidare utbildning inom högre skolformer står öppen för alla
begåvade.
Fördelningen på de olika skolarterna sker endast på grund av barnens
begåvning (alltså ej på grund av börd, föräldrarnas förmögenhet o. dyl.).
Därutöver fordra vissa förkämpar för enhetsskolan även samma
utbildning för alla lärare.
Många uppställa också som ett oeftergivligt krav på enhetsskolan, att
barnen icke få särskiljas efter religion eller kön.
Kravet på gemensam undervisning för olika trosbekännare saknar
aktualitet hos oss, eftersom vi ha så ytterst få katolska och judiska barn
att undervisa.
Kravet på gemensamundervisning av båda könen upptogs på sin tid av
skolkommissionen, som i sitt förslag gjorde samundervisningen till princip
för den högre skolan. I vårt land uppfattas emellertid samundervisningen
numera icke som ett nödvändigt kännetecken på enhetsskolan, icke ens inom
folkskolan, där sådan dock lättast kan genomföras; i folkskolans högre
klasser har man ju i stor utsträckning särundervisning. Frågan om
sam-eller särundervisning kan för närvarande i Sverige betraktas som en
prak-tisk-ekonomisk fråga, som icke berör enhetsskoleproblemet.
Kravet på samma utbildning för alla lärare innebär kort sagt, att även
folkskolans lärare skola vara studenter och få sin utbildning vid universitet
eller i anstalter av högskolekaraktär, alltså att de blivande folkskollärarna
icke få genom en särskild utbildning i seminarier isoleras från den
hög-skolebildade världen i övrigt. Detta krav har karakteristiskt nog sedan
gammalt icke ingått i folkskollärarsammanslutningarnas program. Först
på senare år har det formligen upptagits på programmet. Det gynnas nu
av tiden på ett nästan tvingande sätt: man vet ju icke vad man skall
göra av den väldiga överproduktionen på studenter, av vilka många icke
bättre begära än att få bli folkskollärare. Förverkligas den programpunkten,
så finner enhetsskolefrågan lätt sin lösning.
Med avseende på de övriga kraven råder hos oss principiell enighet så
tillvida, att enligt alla intresserades samstämmande mening möjlighet till 217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
