Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1940 - Braatøy, Bjarne: Den internationella arbetarrörelsen efter det finska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjarne ISraatoy
228
Bryssel voro upptagna var och en med sitt, den förra med kriget i väster,
den senare med gud vet vad. Internationalen i Bryssel skaffade sig så vitt
man kan se icke ens det ringaste material för bedömande av den finska
situationen trots att de anslutna partierna sände ut nödrop för att få fakta till
försvar mot den kommunistiska propagandan i Finlandsfrågan.
Det brittiska arbetarpartiet offentliggjorde på eget initiativ efter två och
en halv månad en broschyr om den utrikespolitiska sidan av det finska
frihetskriget och släpper nu, sedan kriget är över, ut en broschyr om den
inrikespolitiska sidan. Det franska socialistpartiets huvudorgan "Le
Popu-laire" offentliggjorde i god tid en serie artiklar med båda perspektiven. Men
detta har varit en obetydlig motvikt mot de skrifter, som spritts över världen
i den kända engelska billiga Penguinserien; en av dem — med en upplaga
på 150,000 — ger uttryck för en rent sovjetrysk uppfattning om kriget och
om Finland. Författare är en medlem av det brittiska arbetarpartiets
styrelse, advokaten D. N. Pritt. Sent omsider har dock denna person
uteslutits ur partiet. Det kan visserligen sägas, att den brittiska
arbetarrörelsen efter telegrafisk inbjudan från Helsingfors sände en delegation till
Finland, men denna kom i väg sent och var ännu senfärdigare när det gällde
att offentliggöra sin rapport.
Det kan icke vara tal om någon kritik av de nordiska arbetarrörelsernas
insats i det finska kriget. Men det har varit rena nödvärnet. Några insatser
för att i tid fä den internationella arbetarrörelsen som helhet orienterad och
enrollerad i kampen ha icke förekommit. Man har därför försummat
möjligheterna icke bara när det gällde Finland utan även när det gällt andra
stälningstaganden från de nordiska arbetarrörelserna. Följden har blivit
en kritik utan förståelse av nordisk politik från den internationella
arbetarrörelsens sida i ett läge då nordisk politik skulle kunnat räkna med
förståelse av den orsaken att arbetarrepresentanter sitta i de nordiska
regeringarna.
Den internationella arbetarrörelsen må därför dela den gränslösa
besvikelse över nederlaget i Finland, som gripit världens demokratier som
helhet. Men den har icke rätt att följa kända förebilder och välta ansvaret
över på andra, varken folk eller regeringar. Den har ännu mindre rätt att
ge upp därför att det blev nederlag. Det finska kriget har i alla fall fått
ett resultat av värde. Stalin har dräpt den orkeslösa enhetsdiskussionen. Det
finns redan tecken på att internationella möten mellan arbetarrepresentanter få
en annan och mera praktisk prägel. Det behövs dock något mer än förnuftiga
och lärorika samtal. Det behövs plan och organisation.
Tiden 4 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
