Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Marc-Wogau, Konrad: Axel Hägerströms verklighetsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/éxel Hägerströms verklighetsteori
liksom alla Hägerströms teorier måste ses. Denna bakgrund utgöres av
Hägerströms mångomtalade kritik av rnetaifysiken och subjektivismen.
Det är Hägerströms mening, att uttrycket "verklighet" (Hägerström talar
även om "realitet") användes på ett mer eller mindre entydigt sätt i det
dagliga talet odh även i vetenskaplig litteratur. Visserligen är den
föreställning om verkligheten, som utmärker common-sense och även
fackveten-skapem, uppblandad med metafysiska tankar, men bakom dessa kan man
dock skönja en bestämd betydelse hos begreppet "verklighet". Man använder
begreppet på ett bestämt sätt utan aitt dock reflektera över dess innebörd.
Det gäller för filosofen att fastställa begreppets innebörd (jfr Pr. d. W.
sid. 87). Det är denna uppgift — man kan med en modern term kalla den
"begreppsanalytisk" — Hägerströms verklighetsteori ställer sig.
Den positiva begreppsanalysen måste emellertid föregås av ett
omsorgsfullt röjningsarbete. Hägerström vänder sig därvid i första hand mot
metafysiken. Han har, som bekant, själv hyst den uppfattningen, att hans
filosofi är en kamp på liv och död mot metafysiken. Som motto för sin
Selbstdarstellung har han valt de talande orden: "prceterea censeo
meta-physicam esse delendam". Det är Hägerströms mening, att metafysiskt
föreställningssätt icke blott i alla tider behärskat den filosofiska spekulationen
utan även genomsyrar det dagliga livets och vetenskapens tänkande. Under
sitt härnadståg mot metafysiken har Hägersitröm präglat en kort och träf {+-+}
fande formel, som på en gång anger den springande punkten i det
metafysiska betraktelsesättet och även poängterar detta betraktelsesätts
orimlighet. Formeln lyder: "metafysisk är varje tankegång, i vilken verkligheten
själv fattas som något verkligt".
Några ord måste sägas som kommentar till denna ofta missuppfattade
formel. Då Hägerström i den ställer emot varandra de båda uttrycken
"verklighet" och "något verkligt", så åsyftar han en motsats fullt analog med
den, som föreligger mellan exempelvis de båda uttrycken "vithet" och
"något vitt". Fäller jag omdömet "detta papper är vitt", så predicerar jag
"vithet" om detta papper. Därvid förefaller det vara självklart, att detta
papper icke är vithet utan något vitt. Vitheten är, som vi säga, blott en
bestämning, som tillkommer det vita något vi kalla "detta papper". Pä
samma sätt förhåller det sig med omdömet "detta papper är verkligt".
"Verklighet" är det jag i detta omdöme predicerar om detta papper. Och
detta papper är ej verklighet utan något verkligt. — En uppmaning att icke
förväxla "vitheten" med "något vitt" kan te sig överflödig. Ingen människa
menar väl, ätt vitheten är detsamma som något vitt, t. ex. detta vita papper.
Men när det gäller verkligheten, föreligger faktiskt en fullt analog
förväxling i en mängd ytterst vanliga tankegångar. Det är en dylik förväxling 287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
