Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Marc-Wogau, Konrad: Axel Hägerströms verklighetsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/éxel Hägerströms verklighetsteori
keln är fyrkantig", så har jag därvid icke realiserat någon enhetlig tanke.
"Fyrkantig cirkel" betecknar icke något visst, något bestämt. De båda orden
beteckna vart för sig bestämda ting. Men de låta sig. icke förbinda så, atl,
de beteckna ett ting. "Fyrkantig cirkel" är och förblir blott en
ordsammanställning utan mening. Detta gäller också om ordsammanställningen "cirkeln
är fyrkantig", som ser ut som ett omdöme. Kallar man denna
ordsammanställning ett isjälvmotsägande omdöme, så bör ihågkommas, att det
självmotsägande omdömet icke är något omdöme alls, om med omdöme skall
menas en mening s full utsaga och icke en blott ordsammanställning.
— Då varje omdöme som en meningsfull utsaga reifererar sig på något visst,
på något bestämt, och då "bestämdhet" skall betyda detsamma som
"realitet", så följer, att i varje omdöme före^ligger en referens på något realt.
Detta gäller om alla omdömen, vare sig de uttala sig om föremål, som vi
se och beröra i det vakna livet, eller om fantasiföremål eller om sådana
föremål, som de matematiska satserna handla om. Alla dessa föremål äro
reala eller verkliga i den vidsträckta betydelse detta ord har i vår första sats.
Med satsen "verklighet" (realitet) betyder bestämdhet" menar sig
Hägerström ha fastställt ininebÖTden hos verklig’hetsbegreppet sådant det föreligger
i "det allmänna föreställningssättet och i vetenskapen" (jfr Pr. d. W. 87).
Mot denna hans tanke skulle man möjligen kunna invända, att uttrycken
"verklig" och "real" icke användas entydigt i det dagliga talet och i
vetenskapen, och att de i regel icke ha denna allmänna betydelse av något
bestämt. Säkert är väl också, att termen "realitet" i filosofisk litteratur
använts i olika betydelser och då i regel i speciellare betydelser än termen
har i Hägerströms tes. Ändå torde Hägerströms tes ligga i linje med en
vanlig tanke i filosofins historia. Då man talar om det verkliga (reala)
till skillnad Ifrån å ena sidan det irreala och å andra sidan det existerande,
så synes man just åsyfta det Hägerström menar med det reala. En
kentaur, en drömbiM, begreppet triangel äro icke något irrealt eller fiktivt.
De ha enligt en vanlig tanke ett visst vara. Men å andra sidan har de inte
verklighet i samma mening som t. ex. detta häfte av tidskriften eller den
ärade läsaren eller andra ting, om vilka vi säga, att de existera. Tanken att
allt det, som är föremål för en motsägelselös uppfattning, har "vara", hör
ju också till de vanliga i filosofins historia. Jag påminner bara om en
tankegång i Platons dialog Sofisteri, där han förkastar möjligheten av att tolka
den falska föreställningen som en föreställning om något icke-varande.
Platon menar, att om man föreställt sig något visst, något bestämt, så har
man föreställt sig något varande, ty — så lyder hans förutsättning — att
ett föremål är bestämt ooh att det är något varande betyder sak samma.
En annan möjlig invändning mot Hägerströms sats förtjänar att upp- 291
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
