Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Marc-Wogau, Konrad: Axel Hägerströms verklighetsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konrad Marc-Wogau
märksaminas. Man invänder kanske följande. Vi gå med på satsen
"verklighet betyder bestämdhet", men vad är vunnet genom denna sats? Ha vi
genom den fått någon klarhet i verklighetsbegreppet? Har inte bara ett
isvårbegripligt uttryck ersatts med ett annat lika svårbegripligt? Så länge
det icke klarlagts, vad bestämdhet är, ha vi inte fått klarhet i
verklighets-begreppet. — Denna invändning träffar utan tvivel en viktig punkt.
Hägerström har emellertid i Selbstdarstellung lämnat ett svar på den, ett svar,
som kastar ljus över hans teori. Hägerström hävdar där, att orden
"verklighet" och "bestämdhet" icke ha någon betydelse i samma mening som
t. ex. ordet "vithet" har det. När vi använda orden "verklig" eller
"bestämd", så kunna vi visserligen avgöra, om vilka föremål dessa uttryck
kunna användas, men dessa ord beteckna icke någon egenskap, som är
gemensam för de föremål, om vilka de användas. Ordet "vit" använda vi om en
mängd föremål, som äro vita; därvid mena vi emellertid, att dessa
föremål ha en gemensam bestämning, nämligen just vitheten. Med J. St. Mills
terminologi: ordöt "vit" denoterar de vita föremålen, men konnoterar även
en för dessa gemensam egenskap, "vitheten". Orden "verklig" och "bestämd"
denotera vissa föremål, men konnotera ingenting. Det finns ingen gemensam
egenskap hos alla verkliga eller bestämda föremål. Man kan således icke
peka på någon egenskap, som skulle motsvara orden "verklighet" eller
"bestämdhet". Dessa ord ha såtillvida ingen betydelse. — Hägerströms sats:
"verklighet betyder detsamma som bestämdhet" får således tolkas så: de
föremål vi kalla verkliga kallas av oss även bestämda. Satsen preciserar
således omfånget för användningen av ordet "verklig". I vilka fall vi påstå
om ett föremål, att det är något visst, något bestämt, förutsättes därvid som
bekant. — Ehuru olika verkliga föremål icke behöva ha någon egenskap
gemensam, hänföra vi dem dock till en bestämd kategori och vi kalla dem
alla "verkliga föremål". Därvid bestämmas vi enligt Hägerström av en
känsla (visshetskänslan), som knyter sig till uppfattningen av vissa föremål.
Dä en sådan känsla förbinder sig med uppfattningen av ett föremål, kalla
vi detta föremål "verkligt"; men därmed har ingen särskild egenskap hos
det uppfattade föremålet självt angivits.
Kan Hägerströms sats "verklighet betyder bestämdhet" försvaras mot de
anförda invändningarna, sä synes det vara betydligt svårare att komma tili
rätta med en konsekvens av denna sats, som Hägerström själv drar.
Häger-ström menar, att ett omdöme om en sak är sant, om saken är real. Då nu
varje omdöme skall vara ett omdöme om något visst, något bestämt, och
då detta betyder detsamma som att varje omdöme är ett omdöme om något
realt, så följer, att alla omdömen äro sanna. Denna konsekvens, som
Häger-292 ström uttryckligen drar, kan te sig paradoxal. Ja, den ä r paradoxal. Natur-
Tiden 5 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
