Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1940 - Marc-Wogau, Konrad: Axel Hägerströms verklighetsteori
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/éxel Hägerströms verklighetsteori
6. På så sätt måste alla bestämda föremål eller sammanhang, om man överhuvud
taget antar en mångfald av dem, åtminstone som innehåll i föreställningen tillhöra ett
totalsammanhang.
Det i satserna 1, 2 och 3 uttryckta kan förtydligas på följande sätt. Om
en person :uppfattade blott ett bestämt sammanhang av bestämda innöhåll,
sä skulle man kunna påstå, att detta sammanhang är för honom
verklighetssammanhanget. Det är emelleråd sä, att vi mena oss kunna tänka olika
sammanhang, och vi tala ofta om flera möjliga alternativ för skeendet.
Det drömda och det i vaket tinstånd upplevda bilda två skilda
sammanhang, en handlings beräknade och faktiska följder bilda kanhända också
två olika sammanhang. Blott det ena av de båda sammanhangen beteckna
vi som "verkligt". Det är nu tydligt, att vi i dessa fall kunna tala om
två skilda sammanhang blott om vi jämföra dem med varandra. Men
för att kunna jämföra dem, måste vi dels ha uppfattat dem i en
uppfattning, dels även ha uppfattat dem som ett enhetligt föremål.
Uppfattas föremålet A i en uppfattning, föremålet B åter i en annan, sä
kunna de icke jämföras med varandra. Jämförelsen kan ske först, då båda
föremålen äro presenta för en och samma uppfattning. Av vissa skäl, som
jag här förbigår, måste Hägerström anta, att det är möjligt att uppfatta
två föremål, A och B, i e n uppfattning utan att de tillsammans bilda ett
enhetligt föremål eller sammanhang. Men skola dessa föremål jämföras
med varandra, skall man reflektera över dem, så måste man ha dem framför
sig som ett enhetligt föremål. För att nu de båda föremålen (resp.
sammanhangen), A och B, skola uppfattas som ett enhetligt föremål, måste
relationen mellan dem vara bestämd. De måste stå i ett bestämt förhållande till
varandra; föremål, som icke på ett bestämt sätt sammanhänga med
varandra, eller fullkomligt skilda sammanhang kunna icke med mening antas.
Det heter hos Hägerström:
"Äro verkligen vilka föremål som helst tänkbara, om blott vart och ett av dem
är ett i sig sammanhängande helt? Det är klart, att man kan tänka och jämföra vilka
olika sammanhang som helst, men icke utan vidare. Skulle de omedelbart vara
givna tillsammans för medvetandet, så skuUe man icke ha något enhetligt föremål
(framför sig), då de ju icke sammanihänga inbördes. D. v. s. man skulle överhuvud icke
uppfatta någonting" (Sd. 20).
Ett annat uttalande av Hägerström exemplifierar detta allmänna
påstående:
"Att tänka cirkeln och kvadraten såsom tillsammans verkliga utan att fatta den ena
som liggande utanför den andra i rummet är omöjligt. Förhållandet dem emellan blir
annars obestämt. Båda sammanfalla. Men det är omöjligt att tänka cirkeln som en
kvadrat" (A. f. 1. 89). 295
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
