Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enhetligt eller blandat skolsystem
eller löpa parallellt med den lägre. Det var programmet för ett obrutet,
enhetligt system han framlade.
Den som tydligare än kanske någon annan i värt land före Fridtjuv
Berg framlagt ett enhetligt skolprogram, är Anders Fryxell. Han
föreslog "tre olika slags skolor, som böra stå icke bredvid utan över
varandra. Den första är Folkskolan, omfattande fosterländsk litteratur och
bildning. Den andra är Borgareskolan, omfattande den nyeuropeiska
bildningen. Den tredje blir Lärda skolan, omfattande även den klassiska
formvärlden och dess litteratur. Vi hava härmedelst angivit den idén, som vi
anse böra ligga till grund, ifall någon ny skolorganisation skulle komma
ifråga."
Har Fryxell lämnat något övrigt att önska ifråga om tydlighet?
Icke bredvid utan över varandra. Icke parallellskola utan enhetsskola.
Att Fryxell inte ville sätta gränsen mellan den för alla gemensamma
barndomsskolan och den högre skolan lägre än vid 13 års ålder framgår tydligt
av hans uttalanden redan 1823: ^^
"–-Huru kunna nämligen barnen vid 6 å 12 års ålder, huru kunna väl
föräldrarna själva inse, till vad yrke eller befattning dessa i en framtid bliva mest
passande? Detta är väl oftast omöjligt, och därav händer, att vars och ens blivande
verkningskrets i hans barndom av en slump bestämmes. Om han senare vid mog-
nare år finner misstag häri vara begånget, så är det vanligen för sent.–På
detta sätt hava mången medborgares anlag och förmögenheter försvunnit för Staten
med oändligt mindre nytta än om de fått användas på en plats, som han vid
mognare år funnit vara den för sig mest passande."
Flera med Fryxell samtida kulturpersonligheter anslöt sig till hans
program för ett enhetligt skolsystem eller framlade egna (C. A. Agardh,
P. G. Cederschiöld, Oskar I, Erik Gustaf Geijer). De hade olika
benämningar på de olika leden i systemet, men såvitt jag kunnat finna, var det
ingen som ville ha klasser av den högre skolan parallella med den
gemensamma barndomsskolan. Johan Olof Wallin ville att folkskolan
skulle vara "basis". Där skulle läsas "det för alla nödiga". Men den
därpå byggda "provskolan, där lärjungarna skulle inhämta det för alla
nyttiga" beskrives på sådant sätt, att den måste motsvara den n. v.
folkskolan. I den skulle ungdomen fostras till sitt 12:te eller 13:de år, och
först därefter skulle skolan grena sig i ett gymnasium eller ett ateneum
med undervisning bl. a. i språk, klassiska eller levande.
Anders Fryxell: Försök att närmare bestämma frågorna om undervisningsverkens
reform. Stockholm 1832. Sid. 38.
Anders Fryxell: Förslag till Enhet och Medborgerlighet i de allmänna
Undervisningsverken. Utg. utan förf. namn 1823. Lättast tillgänglig i Årsböcker för svensk
undervisningshistoria 1926: 2 sid. 36. 343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
