Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISih Helger
Då fanns ännu ingen obligatorisk folkskola. Den stora
uppfostrings-kommittén ansåg sig kunna beräkna antalet folkskolor i hela landet till
30 å 40. Många framstående män — däribland Esaias Tegnér och Erik
Gustaf Geijer, före hans "avfall" —, ansåg det rent av farligt att
bibringa allmogen; bildning. Under sådana förhållanden kan det ej förvåna,
om den tidens förkämpar för ett enhetligt skolsystem hade svårt att fixera
det antal år, som behövdes för den gemensamma barndomsskolan.
Ceder-schiöld tänker sig, att den skulle omfatta tiden från början av 8:e till slutet
av ll:e året. Men läser man vad han önskade, att barnen skulle lära sig
under denna tid, finner man, att därtill nog behövdes ett eller annat år mera.
Att Fridtjuv Berg ville ha hela den sexåriga folkskolan till
bottenskola och inga med densamma parallella skolor har professor W. klart för
sig, och därom behöver väl därför intet sägas, då det gäller terminologin.
Så snart inträdesfordringarna till elementarskolan blivit fixerade till
vad som inhämtats i folkskolans tre lägsta klasser fick man en början till
enhetlighet i skolsystemet. Barn, som läst in kurserna för dessa tre klasser,
kunde ju göra anspråk på att utan annan förberedelse komma in i
elementarläroverkets första klass. Det blev ett visst, om än lösligt sammanhang
i skolsystemen. Och man började nu tala om att enhetsskolan förverkligats.
Att Fridtjuv Berg inte var nöjd med denna lösning, "enhetsskolan av 1904",
är självklart. Det framgår också av vad han skriver år 1909 i polemik mot
biskop Billing under rubriken "Två skolprogram".^^
"I framtiden kommer kampen om skolan att föras mellan de högre klasserna
och medelklassen å ena sidan samt de lägre klasserna å den andra. Med all
sannolikhet skall även den kampen resultera i en enhetsskola, men en enhetsskola i
ordets vidsträcktare bemärkelse, nämligen ’folkskolan som bottenskola’ för alla
samhällsklassers barn.
Den som med uppmärksamhet följt reformsträvandena på skolans område i de
Skandinaviska länderna, kan med en viss grad av sannolikhet förutsäga, hur
skolorganisationen i framtiden kommer att gestalta sig. Medan folkskolan för närvarande
delvis är parallell med realskolan och realskolan med gymnasiet, kommer realskolan
i framtiden att vara en överbyggnad pä folkskolan och gymnasiet en överbyggnad
på realskolan. För åldersstadiet 7—13 kommer blott en enda skola att finnas,
folkskolan såsom grundval för hela nationaluppfostran; därovan skola efter varandra
följa realskolan och gymnasiet, vardera med 3-årig lärokurs."
Här har Fridtjuv Berg skisserat "en enhetsskola i ordets vidsträcktare
bemärkelse", framtidens enhetsskola, just den enhetsskola, som
skolkom-missionen enhälligt framlade förslag till 13 år senare, bara med den
skillnaden, att realskolan blev fyra år i st. f. tre. Han förutsåg, att det skulle
lä Svensk Lärartidning 1909: n:r 31, 40. Artiklarna äro avtryckta i Pedagogiska
skrifter. Utg. av Sverges Allm. Folkskoll.-förenings litteratursällskap 1922, häftet 101
344 sid. 13—38.
Tiden 6 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
