Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Helger
mogenhet o. dyl.) är ytterligt litet tillämpligt på den av professor W.
omhuldade "enhetsskolan". T. o. m. läroverkslärarna erkänner numera, att de
lärjungar, som läroverken får frän folkskolans sjätte klass, är mer begåvade
än de som kommer från fjärde.^® Och hur det är med anslutningens
förhållande till börd och föräldrarnas förmögenhet framgår av en undersökning
beträffande lärjungarnas vid de allmänna läroverken fördelning efter
fäderneyrken höstterminen 1915.^" Den visar att den ojämförligt största gruppen
yrkesutövare (arbetsförmän, typografer, montörer, åkare, vaktmästare,
arbetare) i de allmänna läroverken representerades av två lärjungar på 1,000
yrkesutövare, och att den näst nu nämnda grupp mångtaligaste
(lantbrukare, arrendatorer, mejerister, trädgårdsmästare, alltså lantbefolkningens
huvudmassa) var företrädd med 5 lärjungar på 1,000. En annan, jämväl
ganska talrik grupp, innefattande utövare av en del hantverksmässiga yrken,
nådde siffran 27 lärjungar på 1,000 yrkesutövare. En helt annan bild
erhåller man, då man går till de socialt mera högtstående eller ekonomiskt
mera välbärgade grupperna. Den lilla gruppen läkare, apotekare,
veterinärer och tandläkare uppvisade det högsta antalet, 188 lärjungar på 1,000
yrkesutövare. Ej långt efter kommer andra gruppen, inneslutande
intellektuella yrkesutövare, universitets- och läroverkslärare med 178 och präster
med 177 på 1,000 yrkesutövare samt dndustriidkare och fabrikörer med 152
lärjungar på 1,000 yrkesutövare.
Ännu mera utpräglade framträder dessa förhållanden i de högre
flickskolorna.^’ Höstterminen 1918 var arbetargruppen i klasserna 3—8
företrädd av 0,6 lärjungar på 1,000 yrkesutövare, jordbrukargruppen med 2 på
1,000, hantverkargruppen med 9 pä 1,000, medan t. ex. läkargruppen var
företrädd med 114 på 1,000.
Dessa undersökningar ställer i bjärt belysning professor W:s patetiska
ord: "I intet land torde principen om allas lika rätt till högre bildning ha
stoltare traditioner än just här i Sverge, där den studerande ungdomen alltid
till avsevärd del rekryterats från obemedlade och medellösa hem."
Jag är angelägen att betona, att de ovan anförda undersökningarna nu är
25 resp. 23 år gamla, och att någon förbättring i dessa förhållanden nog
inträtt på grund av 1927 års läroverksreform. En hel del barn från fattiga
hem har säkerligen kommit in i den 4-åriga realskolan men sannolikt långt
färre i den 5-åriga. Hur härmed förhåller sig är en av de många frågor,
som en blivande skolutredning bör fastställa.
Att det inte är så väl beställt med möjligheten för barn från fattiga hem
Tidning för Sverges läroverk för den 6 april 1940.
" Prop. 1927: 116, sid. 101.
348 17 Skolkommissionens betänkande III sid. 184—185.
Tiden 6 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
