Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enhetligt eller blandat skolsystem
att nå universitet och högskolor framgår av ett uttalande, som professor
Herbert Tingsten nyligen gjort i Dagens Nyheter till svar på en enkät om
studenternas intelligensnivå. Han skriver:
"Såsom ofta i dylika diskussioner utgå många ifrån att studenterna i
allmänhet utgöra någon slags intellektuell elit. Tankegången är oriktig redan
på den grund, att studentrekryteringen fortfarande i övervägande grad är
socialt bestämd}^ Enligt den av Wicksell och Jerneman för några år sedan
publicerade utredningen är de högsta socialklasserna enormt
överrepresenterade bland studenterna. Att det faktiskt ännu möter stora svårigheter
för fattiga ynglingar att få studera hör till de mest uppenbara bristerna i
vår demokrati.^^ "
Det femte kännetecknet: "Därutöver fordra vissa förkämpar för
enhetsskolan även samma utbildning för alla lärare" stämmer inte in på vårt
nuvarande skolsystem. Skolkommissionen hade föreslagit vissa lättnader för
folkskolans lärare att efter förvärvande av erforderlig kompetens — jag
skyndar att betona detta —, kunna bli lärare vid realskolan. Men i stället
ha de formella kraven för sådan övergång undan för undan skärpts, ja det
har i vissa fall ansetts rent av missrekommenderande för en fullt kompetent
läroverkslärare, att han haft en stor del av sin tjänstgöring förlagd till
folkskola.^"
Folkskolans lärare har sedan många årtionden strävat efter att en väg
må öppnas för dem att bedriva studier och avlägga examina vid universitet
och högskolor, detta framför allt för att de skall vinna ökad duglighet som
folkskollärare men även för att några av dem skulle kunna finna
användning i folkskolans överbyggnader, däribland kommunala mellanskolor och
realskolor. Men denna strävan har alltid mötts med ett hårdnackat motstånd
från de akademiska lärarna — det är med glädje jag nämner, att
Stockholms högskolas lärarkollegium ställt sig mera välvilligt till detta krav —,
och när nu äntligen det värsta motståndet brutits, sedan särskilda
sakkunniga konstaterat,^^ att folkskollärarexamen numera verifierar en
allmänbildning, som i de flesta ämnen står i nivå med, ja i vissa avseenden överstiger
IS Kurs. av Helger.
Prof. T. torde åsyfta: Utredning rörande de svenska universitets- och
högskolestuden-temas sociala och ekonomiska förhållanden, utarbetad av Sven Wicksell och Tage Larsson,
Statens off. utr. 1936:34. Av denna utredning framgår att t. ex. den väldiga
befolkningsgruppen hantverkare och arbetare representerades av vid Lunds universitet 14,1, vid Uppsala
12,6, vid Karolinska institutet 8,3, vid Stockholms Högskola 7,5 % av studentkåren, medan
den jämförelsevis fåtaliga befolkningsgruppen akademiker (präster, högre ämbetsmän,
läroverkslärare, officerare m. fl.) företräddes av 24,5, 30,9, 38,3 resp. 40,4 % av kårerna.
20 Se tvenne precedensfall i min skrift, Enhetsskola eller parallellskola, sid. 100—102.
21 Betänkande ang. rätt för folkskollärare m. fl. att inskrivas vid universitet. Statens
off. utr. sid. 24. 349
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
