Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1940 - Helger, Nils: Enhetligt eller blandat skolsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I\ih Helger
sådant hänsynstagande är nödvändigt, synes mig uppenbart. Under de 16
år jag varit skolledare, har jag verkställt begåvningsprövning med något
tusental barn, och dessa undersökningar har övertygat mig, att d samma
klass kan olikheten i begåvning motsvara utvecklingen under 2 å 3 år, ja
där utgallring till hjälpklass ej skett, kan den vara ännu större. Det
förefaller orimligt, att alla barn i en sådan klass skall följas åt i alla ämnen
dag för dag — "därifrån och dit" ges ju läxorna —, månad för månad,
år för år. Att det inte är möjligt framgår ju av procenten kvarsittare.
Men lika väl som några av de svagare blir kvarsittare, borde några av de
duktigaste kunna komma fortare än kamraterna, kunna hoppa över en
klass. Att detta är möjligt, antyddes redan av skolkommissionen och vid
Lidingö folkskolor gjordes under 5 års tid försök med 63 lärjungar.
Försöken, som jag inte här kan i detalj redogöra för,^° utföll i allo lyckligt. De
ifrågavarande lärjungarnas framsteg följdes under fem år. Endast två hade
blivit kvarsittare, och detta hade sina särskilda orsaker.
Dessa försök omfattade endast de mest begåvade barnen. Men det är
naturligtvis önskvärt, att även övriga, mellanskiktet mellan dessa och
hjälp-klassbarnen, blir föremål för individuell undervisning. Därmed har
försök gjorts av enskilda lärare vid Lidingö folkskolor. Dessa försök består
helt enkelt däri, att varje lärjunge får arbeta i sin egen arbetstakt. Ej heller
för detta arbetssätt,^" den individuella undervisningen, kan jag här
detaljerat redogöra. Men jag har velat omnämna dessa olika försök med
undervisningens individualisering, emedan i riksdagens skrivelse till Kungl. Maj :t
1927 om läroverksreformen på grund av den socialdemokratiska motionen
i skolfrågan begärdes, att det individuella arbetssättet skulle vinna
beaktande. Detta har emellertid inte skett. Ett förslag till de ändringar i
folkskolestadgan, som genomförandet av sådant arbetssätt skulle erfordra, har
utarbetats av 1927 års skolsakkunniga ^^ och tillstyrkts av skolöverstyrelsen.
Givetvis har den individualisering tav undervisningen, som av vissa lärare
vid Lidingö folkskolor praktiserats, ingalunda haft till huvudsyfte att
förkorta vägen genom skolan, men detta har likväl blivit en följd, en
biprodukt om man så får säga. Under åren 1929—1939 var genomsnittsåldern
vid studentexamen vid Lidingö läroverk med 4-årig realskola 0,5, 0,2, 0,2,
0,2, 0,2, 0,4, 0,5, 0,1, 0,2, 0,1, 0,1 år lägre än vid rikets läroverk i genom-
Skolkommissionens betänkande 1: 40.
Nils Helger. Barnens rätt. Uppsala 1927, sid. 74—82.
so Nils Hänninger. Ny skola — och gammal. Sthlm 1940 sid. 111—115. Nathan
Stähl-marek. Individuell undervisningsmetodik, Råd och anvisningar Sthlm 1938. Nils Helger
och Annie Fabricius, Individuell undervisning i småskolan Sthlm 1935.
354 31 Enhetsskola eller parallellskola, sid. 62.
Tiden 6 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
