Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1940 - Nordström, Ludvig: Svenska folkets framtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ludvig ISordström
Japan. Redan i denna historiska, i denna kronologiska olikhet ligger en
fingervisning om konfliktens djupaste innebörd. Denna innebörd får ytterligare
klarhet för blicken, då man hör, att pä de totalitära staternas sida har man
fört fram den synpunkten, att dessa stater i förhållande till de äldre
demokratiska, böra betraktas såsom proletärstater. Styrelseformen är med andra ord
icke det avgörande, det avgörande är i sista hand rikedomsfördelningen på
jordklotet, sedd ur staternas synpunkt. Bakom kampen ligger ett allmänt
missnöje i världen med det sätt, varpå jordens rikedomar genom den historiska
utvecklingen så småningom kommit att bli fördelade. Det hela är med få ord
sagt en rörelse, som har klart revolutionär karaktär. Om man betraktar
jordklotet som ett enda samhälle, baserat främst på jordbruk, industri och handel
—• och att ett sådant världssamhälle upp till 1914 verkligen existerade, kan
man icke utan fog påstå, fast det nu är ganska trasigt — så måste denna
rörelse betraktas som en djärvt och hänsynslöst organiserad opposition mot
den bestående världssamhällsordningen, en syndikalistisk revolution i
världsformat.
Betraktar man det, som nu sker i världen ur den huvudsynpunkten, så
klarnar mycket, som annars måste te sig obegripligt, oförklarligt och
fullkomligt meningslöst, och händelserna bli inte bara begripliga, de få till på köpet
en ganska klar och tydlig inre mening och logik, så att man kan bringa reda
i det, som förefallit att bara vara det vildaste kaos.
Man måste emellertid gå ännu ett steg längre. Man måste fråga, på vilka
principiella grunder denna världsopposition är grundad, och svaret på den
frågan leder äntligen fram till en uppfattning om den verkliga principstriden
bakom det hela.
Men för att få den saken klar måste man först ha de båda stridande
parternas historiska utveckling fram till nuets avgörande kamp på liv och död
åtminstone i huvudsak tydlig för medvetandet.
Låt oss därför kasta en blick på den saken.
3.
Låt oss då först ägna demokratin uppmärksamhet.
Om man räknar ihop, vad de tre stora demokratierna, alltså Storbritannien,
Frankrike och Förenta staterna, tillsammans äga och behärska av jordklotet,
så finner man, att det är cirka en tredjedel av dess landområden och ungefär
lika mycket av dess befolkning. Av jordklotets 145 miljoner kvkm behärska
de nämligen tillsammans i runt ta-1 55 miljoner kvkm, och av dess något
över 2 miljarder människor härska de över cirka 800 miljoner.
400 Ställer man emot varandra de båda kämpande maktgruppernas protagonis-
Tiden 7 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
