Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1940 - Wellander, Erik: Bottenskolan än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Wellander
gott forum för en sådan diskussion; dess läsare torde merendels vara nog
unga och nog obundna av förutfattade meningar för att vara villiga att bilda
sig ett eget omdöme i denna sak.
Herr Helger uppehåller sig först rätt utförligt vid den terminologiska
frågan. Denna har i och för sig ringa intresse, men givetvis måste man för
redans skull se till, att i diskussionen icke nyttjas samma ord för olika saker
och olika ord för samma sak. En diskussion som brister i detta avseende kan
väl bli livlig men knappast fruktbärande.
Herr Helgers framställning visar just, hur angeläget det är med klarhet
i begreppen och enighet om termernas innebörd. Herr Helger vill sätta
likhetstecken ej blott mellan grundskola och bottenskola utan praktiskt taget även
mellan bottenskola och enhetsskola. Det blir det terminologiska mörkret, där
alla kattor äro grå. Mig synes det riktigare att skilja på begreppen och göra
klara distinktioner.
Grundskola i vidsträckt mening är, som jag i min artikel i årets fjärde häfte
av Tiden redan sagt, en skola, betraktad som grund för en annan. Realskolan
är alltså, helt avslutad eller till och med sin näst högsta klass, grundskola
för gymnasiet, detta kan i sin tur betraktas som grundskola för universitet
och högskolor. I inskränkt mening är grundskolan företrädesvis den
odifferentierade folkskolan som grund för högre skolor av skilda slag. Denna
grund kan sträcka sig olika högt upp, beroende på var undervisningens
diiferen-tiering och kategoriklyvningen av eleverna inträder. I Tyskland och England
liksom även i Finland omfattar grundskolan i regel fyra folkskoleklasser, i
Danmark fyra eller fem, i tyska kantoner i Schweiz sex, i Norge sju. Man
säger alltså exempelvis att England har fyraårig grundskola. Enkelt och
lättfattligt. Nu vill herr Helger icke som grundskola erkänna någon annan skola
än den sexåriga folkskolan. Vad skall man då kalla andra faktiskt existerande
skolor eller delar av skolor, på vilka en högre undervisning bygges? Man
kan ju behöva tala om en sådan skola även om den icke utgöres av sexårig
folkskola! Schweiz har fyraårig grundskola i kantoner med blandat språk,
femårig i de franska och i några tyska kantoner, sexårig i flertalet tyska
kantoner — skulle det vara orätt att uttrycka saken så?
När 1924 års skolsakkunniga för här ovan angivna begrepp genomförde
beteckningen grundskola ■— det var ingalunda jag som "lyckades genomdriva"
den — så skedde det dels för att bringa reda i terminologien, dels för att
tillmötesgå bottenskolevännernas önskan att fä beteckningen bottenskola
reserverad för den sexåriga grundskolan, ett beteckningssätt som här i Sverge vunnit
hävd. Vill herr Helger nu ha även termen grundskola reserverad för samma
470 begrepp, så går det naturligtvis också för sig, en ny term kan ju införas i
Tiden 8 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
