Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1940 - Wellander, Erik: Bottenskolan än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bottenskolan än en gång
stället för grundskola, men det är svårt att inse vad som skulle vinnas med
tvä uttryck för precis samma sak; inte är det ägnat alt göra det hela klarare.
Oklarheten ökas, om man sedan med herr Helger vill sätta likhetstecken
även mellan bottenskola och enhetsskola. Detta är helt enkelt oriktigt, det
strider mot vedertaget språkbruk inom pedagogisk litteratur. Enhetsskolans
program innebär, som jag tydligt framhållit, icke blott att möjlighet till
vidare utbildning inom högre skolformer står öppen för alla begåvade, utan
som en självklar fordran även att dessas skolgång lägges till rätta på bästa
möjliga sätt. Slagordet lyder på karakteristisk filosofisk-pedagogisk tyska:
"Einheitsschule bedeutet Ausniitzung aller nationalen Bildungskräfte mit dem
geringsten Geld- und Kraftverbrauch". Minsta möjliga förbrukning av pengar
och krafter! Särskilt förutsattes att skolorganisationen icke genom olämplig
läggning av studiegången, genom spärrning av övergångar eller genom illa
avpassade inträdes- och avgångsprov lägger onödiga hinder i vägen fär
lärjungar ur ekonomiskt svagare hem. Brister organisationen häruti, som fallet
tills nyligen varit t. ex. med studievägen folkskola-seminarium-universitet, så
är enhetsskolan på detta område icke förverkligad. Den sexåriga bottenskolan
kan f. n. anses erbjuda bästa möjliga utbildningsväg för den egentliga
landsbygdens barn, vilka tack vare grundskolans längd kunna stanna de sex första
skolåren i hemmet. För städernas barn kan en bättre, en kortare och ändock
lika effektiv väg läggas tillrätta; en sådan bör då också ordnas, annars kan
enhetsskolan icke anses förverkligad för stadsbarnens del.
Svenska Akademiens ordbok definierar begreppet enhetsskola såsom herr
Helger anför: "Enhetsskola (efter tyska Einheitsschule) ped., skolsystem
(anordnat) efter en hela skolundervisningen omfattande enhetlig plan, så att
undervisningen till en början är gemensam för alla och de olika
bildningslinjerna bliva grenar på en gemensam stam". Detta är riktigt: undervisningen är
till en början gemensam för alla, men den gemensamma stammens höjd,
d. v. s. antalet klasser i grundskolan, anges icke i definitionen, ty det ingår
icke i begreppet. En väl organiserad enhetsskola bör ha en förgrening i form
av differentiering och kategoriklyvning efter fjärde skolåret, men skilda
omständigheter, främst stora avstånd till den högre skolan, kunna motivera även
en senare avgrening, t. ex. efter sex år. En dylik dubbel grundskola har
Tyskland sedan åtskilliga är tillbaka.
I Tyskland, varifrån de svenska bottenskolevännerna hämtat såväl begreppet
som ordet enhetsskola, har Einheitsschule sålunda just den innebörd, som herr
Helger ej vill veta av — striden om skolorganisationen har där rört sig icke
minst om grundskolans längd inom enhetsskolans ram. Redan år 1897
förklarar Meyers konversationslexikon, som herr Helger tycks erkänna som
auktoritet, ordet Einheitsschule så: "Aus der allgemeinen Volksschule (4 Jahre) als 471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
