Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1940 - Wellander, Erik: Bottenskolan än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Wellander
472
gemeinsamem Stamm sollen sich dann in mehrfacher Verzweigung Volks- und
Burgerschule einer-, Realschule, Realgymnasium, Humangymnasium anderseits
entwickeln". Under sådana förhållanden är det egendomligt att herr Helger
söker framställa den ovan angivna innebörden i ordet enhetsskola som en
godtycklig konstruktion av mig. En blick i en vanlig uppslagsbok hade varit
tillräcklig att övertyga även herr Helger om riktigheten av vad jag sagt om
ordets användning.
Herr Helger finner det "inte alltför djärvt att anta, att ordet i Tyskland
inte vunnit någon vidsträcktare användning". Detta antagande är icke blott
för djärvt, det vittnar om att herr Helger icke tagit del av den på synpunkter
rika och nästan till övermått grundliga diskussion av enhetsskolan, som
intill år 1933 fördes i Tyskland och Österrike och som avsatt en vidlyftig
litteratur. Även ett studium av engelska författare i ämnet hade givit nya
synpunkter, värdefulla uppslag och mången anledning till eftertanke och
omprövning. Det är synd att bottenskolevännerna på detta sätt avstänga sig från
idéflödet utifrån och sluta sig inne i självtillräcklig isolering. Man får det
intrycket, att på detta område ingen ny tanke tänkts, ingen ny idé väckts
sedan år 1883, då Fridtjuv Berg gav ut sin numera alltför litet kända skrift
om folkskolan som bottenskola. Bottenskolan blev hos oss sexårig, därför
att vår folkskola då var sexårig. Sedan har utvecklingen i vårt land stagnerat,
man stirrar som en höna pä ett kritstreck på denna magiska linje, som på
1880-talet betecknade folkskolans övre gräns, utan att våga se och höra
vad som försiggår runt omkring i världen.
Herr Helger gör stor affär av att jag icke vill kalla det skolsystem med
två grundskolestadier, som jag förordat, för parallellskola. Genom denna
försummelse ådran jag mig t. o. m. "åtminstone skenet av att bara söka
blanda bort korten". Detta misstänkliggörande är ju meningslöst, då jag
framlagt ett organisationsprogram, som klart visar vad jag menar. Ordet
parallellskola använder jag icke, därför att det är missvisande. Det rör sig
ju icke om en parallellskola utan om två eller flera skolor, som till viss
del löpa parallellt. Liksom realskolan nu i sin högsta klass löper parallellt
med fyraåriga gymnasiets lägsta ring, liksom enligt herr Helgers
botten-skolesystem folkskolan i sin sjunde klass löper parallellt med realskolans
första, så löper folkskolan för närvarande i en eller tre klasser parallellt
med realskolans lågstadium. En dylik parallellitet kan icke undvikas i ett
utvecklat skolsystem. Den av herr Helger rekommenderade principen "icke
bredvid utan över varandra", som kräver att realskolan grundas på avslutad
folkskola och gymnasiet på avslutad realskola, tillhör ett tidigare skede i
skolhistorien och har länge nog fått hindra folkskolans utveckling och växt.
Tiden 8 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
