Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1940 - Fredriksson, Karl: Inrikeskrönika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inrikeskrönika
jordbruksprodukter. I en skrivelse till regeringen, dagtecknad den 9 oktober,
framlägger förbundet en beräkning av den förlust som anses drabba
jordbrukarna till följd av årets felslagna skörd. Skördeminskningen uppskattas
till cirka 1,5 miljarder skördeenheter jämfört med medelskörden 1936—39,
eller nära 22 procent minskning. Den härav föranledda
produktionsminskningen beräknas medföra en inkomstminskning på 375 miljoner, jämfört med
vad som skulle ha erhållits vid normal produktion och nuvarande priser. Mot
denna beräkning, den som mest figurerat i pressen, har anförts att nu gällande
priser redan innefattar en höjning som är betingad av krisen, och att man
icke kan få en rimlig jämförelse genom att tillämpa dessa priser på en normal
produktmängd. En reservation på denna punkt göres också i
lantbruksförbundets skrivelse, och man stannar vid att det skulle behövas ytterligare cirka
200 miljoner, om jordbruket skall komma upp till samma inkomstsumma som
budgetåret 1938—39.
Detaljmaterialet för lantbruksförbundets beräkning är icke offentliggjort.
Det har emellertid gjorts gällande, att också denna senare siffra bör tas med
en nypa salt, och det vore säkrast att avvakta närmare prövning innan man
binder diskussionen vid någon förlustsiffra. Man har också påpekat, att
inkomsten från skogen icke fått någon plats, och att denna inkomst med hänsyn
till de höjda vedpriserna och den ökade avverkningen torde ha stigit ganska
bra. Blir det justeringar i övriga stycken, är det inte gott att veta vad som
kan bli slutsumman. Att en faktisk förlust kvarstår får man väl hålla för
antagligt, hur det än räknas.
Att en beräkning göres är givetvis i sin ordning. Lantbruksförbundets
räknearbete bör under alla förhållanden ha sitt värde som en utgångspunkt för
beräkning och bedömning. Om det blir korrigeringar, behöver det icke betyda att
lantbruksförbundet räknat fel. Det gäller här icke bara matematik, utan också
ett val av jämförelsepunkter.
Vad man ändock redan på ett förberedande stadium kan ifrågasätta är i
vad mån en sålunda framräknad slutsumma kan vara relevant för problemets
lösning. Antag — uteslutande som ett tankeexperiment — att man vid
förlustberäkningen för hela jordbruket kommer till en slutsumma på plus minus
noll. Kan man därmed låta saken bero? Självklart icke. Det är ju nämligen
uppenbart att missväxt förekommit. Men den har icke drabbat alla lika. På
en del håll har man fått tämligen god skörd. På andra håll har missväxten
varit svår. Eftersom priserna nu är åtskilligt högre än under normala
skördeår, måste situationen bli den, att jordbrukare som fått en någorlunda
normal skörd tjänar bättre än förut redan med nu rådande priser. Höjer
man ytterligare priserna över lag till vad som anses kompensera förlusten 519
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
