Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9, 1940 - Litteratur - Hjärne: Engelsk imperialism och parlamentarism (Gårdlund)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utteratur
HABALD HJÄBNB: Kngelsk
imperialism ocli parlamentarism (Vr
Harald Iljäriies skrifter).
lioiiiiicrs l!)4(l. 187 sill. I’ris :
Den fjärde delen av den framlidne histo:
rikem Harald Hjarnes samlade skrifter
innehåller ett urval essayer om engelskt
politiskt liv, skrivna i svenska tidningar
mellan 1898 och 1911. Samlingen inledes
av ett förord, i vilket Gustaf Stridsberg
behandlar Hjarnes insatser som politisk
essayist. Den pågående kraftmätningen
mellan det demokratiska England och det
auktoritära maktblocket ha givit dessa
essayer ny aktualitet; många av Hjärnes
tolkningar fånga de senaste årens
händelser i sitt perspektiv. Större delen av boken
upptages av en artikelserie om engelsk
imperialism med utgångspunkt i boerkriget,
skriven för Svenska Dagbladet mellan aug.
1899 och sept. 1900. Dessa artiklar vända
sin spets mot den propagandabetonade
förvanskning av händelserna i Sydafrika, som
ledde sitt ursprung främst från Tyskland.
Härom skrev Hjärne i ett annat
sammanhang: "För närvarande har England
ådragit sig tyskamas förbittring, som mer eller
mindre efterhärmas pä vår sida. Nu är
Chamberlain den stora politiska
fågelskrämman, liksom Bismarck var det för den
anti-tyska stämningen på 60-talet. Boerna
lovsjungas i samklang med berlinarnas
entusiasm för småfolkens frihet, under det att
engelsmännen beskyllas för de
vederstyggligaste ogärningar mot värnlösa kvinnor och
barn ... Den som vågar göra några
invändningar mot den rådande boerkulten
eller de tyska nyhetsfabrikaten anses som
en hjärtlös och kortsynt varelse."
Enligt denna propaganda var England en
landhungrig stormakt, som hänsynslöst och
med annektion som avsikt utmanat det lilla
frihetsälskande boerfolket, "den
patriarka-liska enkelhetens, gudfruktighetens och
skjutskicklighetens mönsterbilder". Ett milt
återsken av denna propaganda minnas vi
från vår ungdoms böcker: i tysken August
Niemans bok Pieter Maritz (1885), en av
de "odödliga barnböckerna", kämpade den
unge boerhjälten vid löjtnanten och lorden
Adolphus Fitzherberts sida mot de vilda
zulukaffrerna för att senare — besviken
över engelsmännens dröjsmål med atl
skänka friheten åt Transvaal — med sina
landsmän gripa till vapen mot "de
övermodiga engelsmännen" och besegra dem
vid Majuba 1881; i Gustaf Janssons roman
Abrahams offer (1901) från det egentliga
boerkriget läste vi hurusom "de lärdomar
kristendom och en civilisation, som borde
vara åtminstone något av det, den ger sig
ut för, slängdes bort såsom alldeles
värdelösa. De dåliga känslorna hos en stor
nation kultiverades omsorgsfullt. .."
Mot bakgrunden av sådana tolkningar,
som på den tiden dominerade svensk
opinion, måste Hjärnes artiklar ses. Han
ställde boerkriget i ett historiskt
perspektiv, han erinrade om, att "presidenterna
Kriiger och Steijn med sina små intressanta
republiker av krigiska husbönder över
motvilligt trälande negrer" i de brittiska
statsmännens ögon "ingalunda voro en lockande
munsbit att svälja för erövringsbegäret, utan
en framskjuten förpost, bakom vilken vida
fruktansvärdare fiender allt tydligare
skymtade fram". Han upptog boersvärmeriet till
prövning genom att påvisa de värden,
boerna i själva verket slogo vakt om. Han
fäste exempelvis uppmärksamheten på att
kaffrema i Transvaal bestodo "till stor del
av uppvuxna ’lärlingar’, som på sin tid
blivit pressade eller bortrövade från
försvarslösa horder, ända tills de närgångna
engelska vederbörande även här lade sig
emot utövningen av dessa gamla goda
sedvänjor. Emellertid ha boerna sådana
bragder att tacka för sin vapenförhet, som
vidmakthållits genom nödvändigheten att
övervaka de svarta arbetshjonen och sedan mer
än ett årtionde ytterligare tränats under
sakkunnig europeisk ledning."
I samlingen ingår även en serie artiklar
för Stockholms Dagblad år 1903 om engelsk
parlamentarism, skrivna med samma
sakkännedom och stilistiska glans. Särskilt den
inledande översikt av den engelska
parlamentarismens utveckling under 1800-talet,
som här lämnas inom en tidningsartikels
snäva ram, är mästerlig.
Torsten Gårdlund
575
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
