Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Svanberg, Victor: Den unge Strindbergs samhällssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Victor Svanberg
men i sin ideologi. I Gert Bokpräntares apokalyptiska vision i Mäster Olof
är kejsaren jämte påven det ondas princip.
Hur många reaktionära element Strindberg än hunnit upptäcka runt
omkring sig fram till 1872, är han dock vid denna tidpunkt en liberal
utvecklingsoptimist.
Grunden för hans framstegstro är tilliten till borgerskapet. Redan på
1860-talet hade hans erfarenheter om borgerligt liv utsträckts från den
småborgerlighet han vuxit upp i till de högre skikten av huvudstadens borgerskap, när
han anställdes som lärare åt dr Axel Lamms döttrar. Men hans politiska
och sociala intressen voro då svaga och sporadiska. Nu, 1872, kastar han
sig med liv och lust över det nyliberala partiets program och blir medarbetare
i dess tidning, Stockholms Aftonpost. Upplysande om hans intressens omfång
och deras gränser är en artikelserie, Perspektiver, i april detta år. Han finner
ingen svårighet i att utjämna klyftan mellan kroppsarbetaren och intelligensen,
om blott de bildade vilja arbeta. Och han tar som ett axiom, att
penningförtjänst betyder arbete.
"Förtjäna pengar, säga de, är tidens lösen. Detta skulle verkligen vara ett
ont, om det inte vore ett gott. Ty, mena vi, förtjäna pengar förutsätter ett
arbete, och att man vänder sig från sysslolösheten till arbete är väl ändå
något berömvärt. —• —• — Detta räkna vi just för det mest slående bevis
på en god riktning, det intelligent folk slår sig på handel och industri, då
vårt land ej är rikt nog att föda sysslolösa intelligenser."
Och han talar hoppfullt om en "friskare allmänanda", som vi fått och som
skall möjliggöra klassutjämningen. (26 april 1872.)
Stockholms Aftonpost upphörde så tidigt, att Strindberg ej veterligen hann
bryta med dess ledning. Hans beundran för den framgångsrike
penningmannen fortlevde in på nästa år, 1873. iBohemumgänget i Röda rummet har
ej inkräktat på Strindbergs borgerliga ideologi. När kretsen i Berns
vidgades, kom den att bestå mest av yngre affärsmän, upplyser han, och i
självbiografin tillskriver han sig 1873 "en idealiserad bild av köpmannen", som
han tänkt framlägga i ett drama om först Jaques Coeur, sedan Lorenzo de
Medici.
Hans orientering åt kapitalismen gick allt längre. Han engagerades 1873
som redaktör för en nystartad försäkringstidning, studerade nationalekonomi
och gjorde praktiska studier på Stockholms börs. Men han var egensinnig
som vanligt och kom i delo med sina uppdragsgivare. Han antyder, att
för-612 säkringsmännen voro förbehållsamma och illa berörda av hans diskussions-
Tiden 10 . 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
