Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10, 1940 - Svanberg, Victor: Den unge Strindbergs samhällssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den unge Strindbergs samhällssyn
lust, emedan dåliga tider voro i annalkande. De sutto till sist som livdömda,
påstår han. Han vädrade svindeltendenser av det slag som han läst om i
engelsk facklitteratur.
Efter en period av uppgående världskonjunkturer utbröt just 1873 i en
del länder — Österrike, Tyskland och Förenta staterna — den kris, som några
är senare och via England skulle nå vårt land. Strindberg är som en
seismograf; han registrerar jordbävningar på långt håll.
Detta är början till en fullständig nyorientering i Strindbergs sociala
uppfattning. Om han förut varit skarpsynt och lyhörd för den reaktion, han
tyckte sig märka i utkanterna av liberalismens borgarsamhälle, börjar han
nu spåra reaktionen ända in i hjärtat av det nya samhället. Hur långt han
kommit 1873, är svårt att säga. Vad den socialism innebar, som han i
självbiografin säger sig ha fått fatt i en bakfot av, vågar jag ej ha någon
mening om.
Blufifmetoder i försäkringsbranschen hånas i ett par av Röda rummets
intensivaste kapitel, avhandlande sjöassuransbolaget Tritons födelse och öden.
I slutet av 1873 anställs Strindberg på nytt i en liberal tidning. Dagens
Nyheter, men anledningen är litterära förtjänster och ej politiska, och så
fort han kommer nära politik eller ekonomi — riksdagsreferat eller
bolagsstämmereferat — tar det eld. När han inte får skriva som han vill, går han
i vredesmod från Dagens Nyheters redaktion.
Han hamnar därefter i en lantmannapartistisk tidning, Svenska
Medborgaren. Det vore tilltalande att få uppfatta detta som en demokratisk
nyorientering, men både yttre och inre skäl förbjuda att uppfatta saken så. Enligt en
journalistkamrat från dessa år, Ryberg, kände sig Strindberg lika bunden
i Medborgaren som i Dagens Nyheter: han hade munkorg. Hans besvikelse
över Posse har jag redan berört, och därtill kan läggas, att han i
Tjänstekvinnans son säger sig ha reagerat mot böndernas obildning. Redan
"kompromissen" 1873 skall han ha tagit som ett syndafall. Röda rummet bär
tydliga spår av denna aversion mot bondeledarna. Svenska Medborgarens
redaktör är där framställd som en typ av värsta andliga underklass. Bokens
utfall mot pressens korruption kulminerar i detta hätska porträtt. Allt
talar för, att Strindberg tagit anställning i bondetidningen enbart för brödets
skull. Så gör i Röda rummet inte bara romanens skurk, Struwe utan också
dess hjälte. Falk. De flytta från tidning till tidning oberoende av tidningarnas
politiska färg. Falk håller på att bli vad Struwe redan är, en skrivande
automat utan åsikter och moral.
Har anställningen i bondetidningen betytt något för Strindbergs
idéutveckling, så har det varit att driva honom i anti-demokratisk riktning. Denna 615’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
