Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 2.
TIDEN
1893.
mllugdcu Inft, som tnåste passen, genom röret fiir att
Åstadkomma ilettn rosiilUit, kall mun sålunda illium inn mltngdcn
af terpentiiigna, nom hehöfts att neutralisera den andra
doften.
Frän ilnft, till stank. I utlandets stora »tJtdor bU
svårigheterna vid renhållningen nr efter Är större.
Fors-lingen nf gatsnporon ocli all annan orenlighet till
lands-bygdén ftrdyras jn mer HtÄdernu vitxa. Dnasntom blir
nyttan af dessn »tnncns användning till gödsling mer än
mot-vllrkail af deras hillsnvAiUighet, .Man liar iliirliir i en mttngil
stlider beygnt brttnna upp alt detta nffall. I Berlin bar
rann nyligen inrilttat »ex stora nirnar. som nppbrllnna
200.000 kilogram afskräden i veckan. I England, ilitr man
Hunn 187(i loke hade en enila sidan ngn, uppbrunna nn
55 Stader med (>,863,905 innevånare sinn afskräden i 572
agnar. Äfven i Bryssel tinnes en sAilaii ngn. I
iillmftn-hot. följes det system, att stadtlfBrvaKniiigen hvarje morgon
utsänder vagnar med stjälpbara lador Air att i alla gArdar
tömma de i dera befintliga uppsamlingskärlen oc.li desinficiera
ilem. Vagnarna dragas sä uppför ett. lutande plan till
ugns-Öppningen och stjälpas ditr. I en del stader förfares sA
med all slngs orenlighet, men i de flesta blott nieil
gatsn-por, hushålls- och fabriksaffnll. Mänga stora hospital hafva
egna ugnar. Ofta användas lörbramiingsrostorna till
fabrikation af ett slags murbruk, som är utmärkt att beläggn
chausseer med. Kostnaderna fiir en ngn belöpa sig till
9,000 A 34,000 Smfi oe.li driftkostnaden uppgAr till 1 mk
•25 p. per tnn afskräden. Men dessa kostnader knnna
betänkas genom at,t använda den vid förbränningen alstrade
hettan, soln nppgär till 800 A 1,100 grader, och ilen
vattenånga, som därvid alstras och som kan representera 10,000
hästkrafter. I själfva värket användes denna kraft
flerestädes fiir drifvande at’ mindre fabriker, för
vattenpnmp-ning. för frambringande ar elektricitet till belysning och
spårvagnsdrift. De nyaste agnarne af Horsfalls system
sprida hvarken lukt eller sot.
*
Henry de Parville, nr hvars Chroniqne Scientitique vi
hllmtat dessa uppgifter, omtalar itfven, att, en Londonfirma i
handeln utsändt pappersnäsdukar till ett pris af 3 mk 75 p.
fiir 100. De bestå af ett segt, tunt, mjukt och lent
jn-panesiskt papper och äro ej ämnade at,t tvättas, utan borv
kastas eller bilist uppbrännas, sedan de blifvit orena.
Genom braket af sådana näsdukar skulle månget fall af smitta
knnna undvikas; i synnerhet äro de att rekommenderas lit
tuberkulösa personer. Mikroberna miste pa alt sätt
förföljas.
Öfver alt uppsöker man dera också, öfver alt
misstänker man smitta. Dr Rappin i Nantes har i hörnen pä
gamla spelkort funnit 6,100 bakterier på kvadratrentiiiietern,
och bbiud dem några sjnkdoinsalstrniide. Doktorerar Acosta
och Grande Rossi i Havanna hafva åter på gamla sedlar
räknat ilnda till 19,000 pä kvadrateentimetern. Bland dem
lans det eu art, sora icke förut varit känd. och hvilken
visade sig kanna döda kaniner. Denna speciella sedelmikrob
har fått namnet Bacillus septieus aureus. Dessutom funnos
där tnherkel-, difteri- och sex andra slag af
sjukdoras-alstrande bakterier.
Luften ilr åtminstone icke bakteriernas rätta element.
Dr Christiaili i Genève har uppstigit i ballong tör att jaga
efter ilem i atmosfären. Till 500 meters böjd öfver staden
fann ban visserligen timligt många mikrober, men han ansAg
de flestas förekomst hero däraf, att Inni själf med sin ballong
hämtat npp ilem frän stadens stoft. Ännii öfver 1,000
meters höjd fann ban eu eller annan, inen i de pä 1,300
meter och högre upp tagna luftprofveu kunde ban ej npptUcka
en enda. Häraf kan man lära, att mikroberna bebo blott
lufthafvets botten och ntt möjligheten af deras spridning
kring jorden med de högre luftströmmnrne Är ytterst ringa
och ntan någon praktisk betydelse. Kölden i de högre
luftlagren ilr äfven i stånd att oskadliggöra manga bakterier.
Lyckligtvis är kölden ön svår fiende till
kolerabakterien. Professor Moutefuaco i Neapel har geunui experiment
ådagalagt, att eu temperatur nf 10 fi 15 grader under
fryspunkten inom en haff timme oskadliggör |leuna mikrob.
Marsvin, sora ympades med sålunda förfrusiia kolerabaciller,
befunnos omottagliga fiir vfirklig kolerasinitta — åtminstone
tils vidare. Om denna vackra upptakt besannus af
förnyade försök, kan den hafva stora praktiska följder.
Elektriska människor! En professor d’Arsonval hur
gjort en öfverraskande upptakt. I djurens och människans
kropp kunna så staika elektriska strömmar framkallas utan
beröring med en elektrisk kropp, att de blifva som slagna
af blixten, ocli detta utan att de känna något däraf.
Metoden, som dess upptäckare kallar autolamduktiun, bestar
däri. ntt personen, som skall elektriseras, slår sina armar
omkring eu så kallad solenoid. hvilken framkallar ett stark
magnetisk kraft. UonOm induktion blir donna person ila
till den glad laddad med elektricitet, att ban kall bringa eu
glödlampa att lysa blott genom att ba||n dess
ledningstrådar i sinn händer.
Det elektriska ljuset vinner alt större användning på
||antage|| 1 utlandet. l’a Metropolitaubiiunn i London liar
ulan utom den allmänna belysningen af vagnarne infört en
siipplementlielyHiiing medels små lumpor på särskilda ställen
i hvarje kupé. Un »adon lampa tändes automatiskt, ila
man sticker en peiinysliiut i en därför afsedd öppning: dru
lyser da en luilf timme. Sålunda kiiniui de passagerare, som
törcilraga lektyr framför sömn, uiir som hälst skatta nig eu
förträfflig belysning. När skola vi kummu så langl hos ossV
Kvinnorörelsen i Frankrike.
Kvinuni-örctscn» sak liar nyligen vnuiiit en stor seger
1 Frankrike. Det håT visserligen Icke lyckat» madame
Astii de Vasiiyre att förvärfva «n endaste plata At
kvinnorna i dopntoradekominureti och ej häller har det. lyckats
Himlarne Léon Barteuux att eiflfrn lig en palmbroderiid kjol
under akademins gyllene kupol, men medan sålunda uppe
på höjderna Idealet» fana fortfar att vi^|a »lapt, har sjul fru
stJiteii i Stället i det praktiska lifvet åtagit alg alt bered»
kvinnosaken nn triumf. ItvlnnorÖreUtns avantgarde har
tagit position i all sti||lle| bakom de parisiska
postkontoren» skrank, hvarigenom en rörelse gjort» af oölvorskAdlig
bBnridd.
Innovationen bar IBnSltts redan i ett pur iiiAnudrr» Ihl
i några afsides beJägim kvarter, ||varest ett postkontor oj
■pelnr samma roll som i centrum af Paris. Då rmnlutet
visat sig på alt »litt tf Utreds* täflande, hur mun lit ven låtit damer
hålla sitt intåg på sådana ställen som Boulevard
Maleslior-bes, Rue Lafayette och inom loppet af innevarande immad
skall mon fortsätta med reformens införande i kontoret vid
Hotel de Ville, Rue Glement Marat, ni. fi. Men det. finnes
några ställen, där man anser, att postilaiiierna aldrig skida
finna sig hemma, såsom I kontoret pa hörsplatsen, i
närheten af järnvägarne, m. 11. I dessa kontor råder på vissa
tider, såsom omedelbart före slutet af Inlevoreringartia af
postförsäudelser en sådan tillströmning uf publik och ett
sådant hopande af arbete, att det ej riktigt lämpar sig för
den kvinnliga personalens nntnrliga nervositet. Men
allestädes, d|lr arbetet är regelbundet och går jilmt bela dagen,
har personalförändringen hittils ej medfört någon olägenhet.
De nnga damerna i sinn svarta klädningar sitta i\jupt
allvarliga bakom sina ståltrådsskrank och rekommendera bref
och effektuera postanvisningar, sora om do aldrig gjort
annat i hela sitt. lif. Publiken synes nästan bättre betjänad
af dem Un af de gande, mindre artige manlige postfullmäktige,
ocli underrättelserna gå ut därpå, att förhållandet emellan
den kvinnliga och manliga personalen ntom kontorets
intimare domäner ej häller medfört olägenheter. Reformen
bar ej åsyftat att öfverlämna ett sådant kontors bela
styrelse i postdamernas händer, endast att bereda damer tjänst
vid postkontoren, hvilkas närmaste öfvernppsikt handhafves
af raän.. Samarbetet med dessa har visat sig gå
förträffligt. Postdamernas intåg i Paris kan därför betraktas som
definitivt, och är en händelse af vikt,. Den utgör ett
slående bevis pä, huruledes det kvinnliga elementet, städse
förvärfvar sig större och större terräng i den allmänna
administrationen, huruledes eu långsam men säker eröfring af
ett stort antal byråkratiska platser blifvit gjord at’
kvinnoemancipationen och dess förkämpar.
Frankrike har i värkligheten härvid endast, handlat i
öfverensstämmelse med sina traditioner. Det har äran uf
att före något annat land ha öppnat för kvinnan vägen till
allmänna tjänster. Ett heslut af postens öfverstyrelse af
deu 17 Veiiilemière år XIII autoriserad|! damer som
direk-triser för postkontoren i provinsen. Steget föreföll ilen
tidens uppfattning
dristigt nog, men denna
djärfhets resultat blef
sådant, att äfven
andra
administrationer snart följde
exemplet och öppnade
plats för kvinnan i
siua leder. Likväl
fortsattes ej rörelsen.
Hvarken kejsaredömet
eller monarkin
gynnade den. Ar 1870
öfverskred antalet
kviunor, som hade
offentlig anställning
i" staten, icke 5,000
—fi,000.
Republiken däremot gjorde,
samtidigt som deu
införde tvångs- och
gratisnnderv isuiiig,
det till en af siua
huvuduppgifter att
för deu kvinnliga
värksamheten öppna
nya vägar, och under
de senast förflutna
20 åreu ha dessa
sträfvanden genomförts
öfverult, hvar det
kunnat ske ntan
rubbning i
administrationens vanliga och
regelbundna gång. Nti äro ile kvinnor, som i Frankrike inneha
iiffentliga ämbeten och tjänster, legio och hvarje dag ökas
deras antal.
Äfven i Frankrike har kvinnans sysselsättning i det
offentliga lifvet duuk väsentligen hållit -.ig inom posten,
telegrafen, telefonen, järnvägarne, stuishuiikeruii och
oen-tniludmiiiistnitioneii. För närvarande liunas anstälda 5.353
daiiior vid posteii i provinsen, 1,060 kvinnliga telegrafister,
fördelade I 21 städer. 69 städer ha telefonkontor, aum
sysselsätta inalles 745 kvinnor. Postens
rrutrulnilmiuistru-tlon sysselsätter 545 kvinnor. Direktionen för ilen
niilin-nella sparbanken liar för närvarande 425 damer på sinn
kontor onh ilon har beslutit att begngim hvarje tillfälle
till att i proviiisfilialernu unsUllhi kvinnor.
.läriivägarna ha varit kvinnorörelsens mäktiga stöd.
Det var ursprungligen Piiris-l.yun-Mrdclhiifska
järnvägsbolaget., som tick idAn att anställa kvinnlig personal
på räkeiiskiipskoutoreii och som »lathinslllrestAiidare på
de små stationerna. Senil re hu iillstiin alla de franska
kompanierna följt exemplet. Ostkompaniet har generaliserat
användningen nf kvinnor öfverult, hvar det blot| är
möjligt. Det sysselsätter dem vid siua biljettkontor, vid
hn-fetterua och I egenskap uf öfvervaka||’ vid uppehållna
rationerna. Bolaget hur för närvarande 9,082 kvinnor 1 sill
tjänst. Nordkompnnlot använder 8,790 kvinnor, sKllakopet
Parli-Lyon-Medilerrani) 5.72H, hvaraf ön »tor mängd vid
ceu-truludrainistru tinnen, Orleiuissllllskupot 4,358. Inullea äro
ankring 24.000 kvinnor anstälda I de »ktldii
järuväg»-»ällsknpens tjänat.
I ordningen utter dessa kompanier aysuelaältn dr of.
tentliga administrationerna en »tor kviiiullg personal, såsom
Buni|iie de F ra ur.o, (-umptiilr (feaeumpt-e, Credit l.youiuiis,
m. fi. Frln Frankrike bar rörelsen gripit Öfven undra
länder. I dol. Ottffftllkft pwitvJUeudeüi tjj&nit »t/t 26,950
kvinnor, i FBrenta k tutorna* postvHsctidf ti,iH8 atom dv
23,000. »om Itu HyNHelMAUuing via oootmludmini*tt»iiuu«n
i Washington. Air uni nit tum inan aum?. att fBr ttltr-
v»rand»-1 mer ilti (100,000 kvinnor i Europa äro anstiihla i
dof allmännas tjänst. Ännii tio är till och antalet: »kall
säkert ha öfverskridit, en miljon.
Frédéric Febvre.
Vi ha trott görä Vfträ läsare nn t|ilas|, mod ntt Återgifva
ett porträtt at’ don storö scenisko konstnär, soin i dagarne
gästar vftr stad.
KriWlérie Febvre hör hemma i Moliéres hus, dit,
främlingar Prftö hela världen vallfärda för att njuta af prestationer,
hvilka sedan .århundraden skattats sAsom de yppersta mönster
för hconens konst..
Frédéric Febvre liar i nära nog ett par tiotal är varit ansedd
som ön af de främsta representanterna för modern fransk
skA-dospiilarkonst. Tnoni det gamla ^ardot vid ThéAtro Franvais
har han jilmt^ Got ocli den illdrö Uoijueliii varit den mest
fram-skjutno bland do manliga krafterna. Coqnelin har sin st3’rka
i den molièreska huinora oeh öfver hufvud i den pojkaktigt
uppsluppna genren, Got — den främste af do tro — i kraftig
och saftig individuel karaktäristik. Febvre bar e}j kunnat mäta
sig med dessa tvà, men hans säkra konsl har i Hitllajmt grad
utmärkt sig genom gedigenhet, djup och ärlighet, genom lugn
humor och genom bäde rikta känsla oeh fantasi.
Vid Théàtre Frànpals öfvorgiek ban snart frftn
älskare-roller till karaktäraroller, frän att ha siielat, de Nnnjac. i
..Falska juveler" steg han till Olivier de Jolin och frän Valère i
.Tartuffe" till Tartuffe själf. Hans framställning af denna roll
hör till det bästa, den iranska sceneri i vftr samtid framvisat.
Bland hans öfriga roller märkas grefve Almaviva i „Barberaren
i Sevilla", generalen i „Chamillac’\ Fabrice i „I/AventuTière",
don öalluste i „Ruy Bias" och från de senare Ären titelrollen i
„Vännen Fritz/, Olarr-son i ,Främlingen", Lucien i
„Fran-oillon" m. fl. Hans framställning af balfgamla, men pft samma
gång ovigt uiiga |iariservivörer slog fullständigt igenom hos
deri franska publiken och kritiken hans nrestationar pä detta
område blefvo fastslagna som helt och hällot typiska.
Under den tid Febvre varit fäst vid Théåtre Franr.ais,
har ban kreerat närmare 70 roller, hvilket för franska torhàllan
den är ett grant rekord.
Frédéric Febvre ilr en eextio-ärs man: han är född i
Paris d. 20 fehr. 1833. Hans nobla väsen och aristokratisk t
gestalt ha gjort honom till lejon lika mycket i sällskapsvjlrlden
i Paris som i Moliéres hns.
PETER ILJITSCH
Ett oeh annat.
Man kunde anse det industriela lotteri, hvartill nägra
snickare tagit initiativet, såsom niigot, karaktäriserande för den
botrylcta ekonomiska ställningen bland mindre industriidkare
Man kunde vidare
anse det s&som ii&got
osundt i förhällanaet
mellan produktion och
afsättning, att händt
värkarno icke kunna
försälja sina arbeten,
utan se sig tvungna
att tillgripa en utväg
af sä omtvistadt värde
som ett lotteri. Att
döma sä vore dock
måhända förhastadt.
Först och främst äga
industriela lotterier,
tillbörligen
Öfverva-kade af myndigheterna
icke blott skuggsidor.
Genom dem finner den
mindre handtvilrkaren
afsättning för sin vara;
han blifver äfven i
ständ att producera en
dyrbar artikel, som
lian eljes icke får såld,
och 8Alunda höia sin
yrkesskiekli^hot
Dessutom bevisa de
svårigheter, som
anordnandet nf detta
lotteri mött, att
snic-karne också kunna
sälja sina arbeten pA
annat häll, och att
lutturiet ingalunda var
nfigon nödfallsutväg.
Detta lotteri har
redan länge varit
pA-tänkt, ehuru plauen
först nu blifvit
reali-sonid. Den höll tiil
onh mod nA att. stranda
belt och iifl.Uet af brist
pä deltagare. Afsikteii
var att förskaffa
afsättning A färdig möbel.
__oeh att. därigenom in-
TSCHAIKOWSKY. direkt bereda arbete
ät sysslolösa
snickeri-arbetare. Emellertid
visade det sig, att i
synnerhet arbetarne, nà hvilka man i främsta rummet tänkta
voro nästan belt och hället ointresserade för saken. Endast
genom Sandvikens och Sörnäs Ångsnirke.riors förmedling hafva
nägra arbetan- deltagit.
Expositionen af vinsterna försiggär i brnndkärtthuset.
Samtliga vinster torde representera ett värde af omkring
10,000 rak Lotter säljas till I mk stycket och till det antal,
att inkomsten kommer att motsvara vinsternas sammanlagda
värde.
Striden anjjAende arbotshemmets noh natthärbärget*
förvaltning har ohejdadt lortgfltt under de nyss förilutna veckorna
Ohäjdadt voro väl kanhända för mycket sagdt, ty de sista
spaltiäuga. trilkiga andragandena liar en redaktion vägrat
at! intaga Till nAgot i*esnitat har nian ieko kommit aeüom
detta tidningsgräl, dft hr af Forselles vägrat att, At lektor Hei
kel utlämna föreningens protokoll. Under onsdagtm ocli
Uirsda-gen har föreningen haft möten.
Föreniugens fü|driugioffaro både uppställ följande villk<»r;
11 bA snart del bos landets styreJso ansökta länet pA
fmk 2i.U0<) bevisats ellor senast ilium december lëtw afbetalas
&0 proc. pA sku]llen; inom juni IS1M aflieUlas Uf» pror ocli
inom deo, 1894 andra proc alt detta jftinte Åtföljande räntor:
i) alla fordringsägare skoli» likställas vi»l afbetalningen;
H) fordringsägarne hafva rätl at t t aga del »I bokförin
gen. till dess en ny botrtyrelse blifvit väld nämt
41 att i samrAd nie.l föreningen utse kiuulidater för en
ny bestvndsu;
lörenin^en skall omedolhart sauiinankullas lör att
bekrälla ofvan gi"r,ht iaUü
Med anb’dniiig händ1 uUägoa till bestyrolscniedlemiiiur;
muraremästivren rt, fru Utxlviy siWn, direktör Zetterltlf, lekt*»
Hcikri, dokt. Snckmlorff, till suppleanter assessor Km tSn .uiälar
•mutar Vuorio ooli ingeniör Tmfa. Med anleduing al de i lid
ningame gjorda aiimUrkningama bealöta att fftvitorerue vid
granskningen skulle lästa »ärskildt tt&eendo vid och uttjüa nig
om ilot berättigade i dessa tidningsartiklar* anmärkningar
* *
*
tftuduntaldolniiiffaroo firade sistlidne luAndagM Hin stor
artade fo«t med anhulnmg af afdolmngarnea ’250-äriga tillvara
Del var ett rikt, nrotfriun man bjöd på Festen inledde» ul
en ouvertyr, utförd sf dou ukadeuiiiikH orkestern under luilö
rande af tlirektör II Kaltin. PnrpA höU nrwfessor I A
ttoi-kel et,t yttorst: intresHaiil föredrag om li tv et Lnoui aJtadeniin
för 2&IJ Ar «edan Han slutade dtt lömlrag med att i
kraf-Ugn cudalag framhulla huru nOdväntligt det Ur. att ftudontoma
Ii»rtfärande vidliälla den pä deinokraüHka principer grundade
afdelnlngiiifislitutlonen Festtalare vsr dr K Krohn Hanw
In^gft I" hj ärtans vårda Ul linnos uübrligaiv oiunamdt i’.. I-,
Bier» IrnmstAftidii platn i bladet HArpi «yöngo de fön<iiade
sAngförenJiigaruo nägra ft>sterländ«ka sånger bland dom MVàrt
lamr Nu fö^iltf ett giumnalt, to«<«rfityr.ke, nom e\rk ut (»a
att vina. huru tiiton blifver bnlOnad ooh "latjon erliAUm "ui
till-borbp nä|>st Dirt lujla var Udsuxj^t och roligt arnuin««railt
^Idnrr fink man åse horn fordomda^s do unga ,guli»ab
barna" intogos inom afdelningnma och fingo sin inko blott
andliga utan äfven lekamliga omhyflintr. Slutnumret var en
disputationsakt .inordnad eltarj en Hlcihlring i FlllUkärenw lie
rättelser, bvarifrän äfven texten var länad. Förtjänsten af de
lyckliga anordningarna bör främst tillskrifvas d:r Piorgliom
under hvars erlariia ledning det bela blifvit, inßfVadt.
För att i vidstnllcta kivt.sar sprida en allsidig [-vKonskn]»-lig-] {+vKonskn]»-
lig+} bildning började man senaste àr i Sverige en serie
föreläsningar. benämda ..sommarkurser." De voro hA anordnade,
att, unga universitetslärare förmodels föreläsningar,
diskussionsmöten, förevisningar i museerna, exknsioner till universitets
stadens närmast" omgifning jn m under en tid af näj^ra
dagar gAlvo en Lmdervisning. liimj»ad för personer frrtti olika
samhällsklasser. Med døssa undervisningskurser sAsom före
döme luiordnas ocksA här umh r instundande jullerior före
läsningar, hvarom man tillkännagifva, att, de päbttrjas don 28
förstkonunande december och fortgä med afbrö|t endast frftn
nyArsdageu till 5 januari. De personer, hvilka tils dato
ut|öfvat föredrag Adjunkten dr Wilhelm Chi/dvtum: Ont dödsbo
i4 föredrag); professor Fredrik FJ/fhu/: Om kulturväxterna
(4- föredrag): docenten dr Hatjnm- Hult: De nyare
upptäk-temn och koIonialsträtVandena i Afrika (4 föredrag);
docenten dr (i. Melaiuhr: Om elektriciteten ooh dess användning i
det praktiska lifvet (4 föredrag); docenten frih. .la//. Hj’
SoMultifii: Otn den kemiska energin, dess betydelse i naturen
och användning i det praktiska lifvet (4 föredrag); professor
M. (i. iScJii/bcrf/son: Om ståndens uppkomsr under medeltiden
(4 föredrag»: docenten dr Withchn Siwkxilnrf]’: Om
bakterie-sjukdomar (3 föredrag); dr Valfritt \’<w>iin-s: Om Franzén.
Tegnér och Runeberg (7 föredrag) och Om sprAkriktighet (3
föredrag).
Peter Iljitseh Tsehaikowsky.
Vi meddela bitr våra lilsare dragen af den st oro ryske
tonsättaren. Född ilen december 1*40 och bortrykt al’
koleran natten mellan den 5 och 0 november detta år endast
femtiotre är gammal har Tsohaikowsky med ovanlig
produktivitet skapat musikvärk pA tonkonstens alla omrAden. Det är
väl sant att alla hans arbeten ej nått samma höjd och
betydenhet, mon trots äfven en sträng kritisk utgallring fä vi dock
ihop en samling kompositioner af Tschaikowsky sA rik, så högt
stående i musikaliskt hänseende, att den i musikhistorien
förskaffat honom en plats bland v Ar tids störste komponister. Dessa
kompositioner tala ovanskligt om rik liegftfning och ett pA
stränga, vidtgående musikstudier haseradt mästerskap. Äfven
Tschaikowsky besannade soin tonkonstnär satsen, att ju större
en konstnär iir, desto mer har han slagit rötter i sin tids och
sitt folks lif. Tschaikowsky» musik var nationel, därför har
också lians bortgAuu; framkallat ön sorg i Ryssland så häftig
och lidelsefull, att den nära nog saknar sitt motstycke. Mon
äfven den öfriga musikvärlden sörjer den store, impulsive
tonkonstnären djupt, lika innerligt som den omfattat, och hänförts
af hans sköna, originela och inspireradt skrifna musik
H e m m a-"
Af Herman 1ßung.
|Si e åtorvilndo hem. Som ön muntor lok |milo doms
äktenskap börjat, otdi lflionllodon» liiiga striindor
lindé utgjort ramen omkring denis ufigft l.vckn.
Nn drogo de hem&t.
Han satt med hennes liaud i Bin, lutad öfver lienne,
hviskande ocli försökande ntt fa houne att småle. Mon hon
hade blifvit allvarlig oo.li tyst. Lokomotivet frustade,
stönade, pep. Hennes band darrade i hans. Sa gled t&get
in framför perrongen.
„Äro vi framme?" frågade hon lorskrilkt.
■Ja, Ingeborg, nil iiro vi liemmtt.* Han ||Hj||o aig
li|l||lan* neil öfver penna och kyste henne pik kinden. Ilen
var kall.
BetjKnten slog npp dörren. Han sprang nt. sililil,.
reakoflerteu ifrån Hig ooh sag sig småleende omkring.
Sedan lyftade lian raskt sin unga liutil.ru lit, i I rau vagiion.
Hon trykte sig djupt ned i det ena hörnet af konsulns
ekipage, hvilket vüutade dum utanför stationen, lian var
uppsluppet glad, gaf drickspengar lit alin möjliga och
omöjliga, nickade At postbudet oiili hvissliiile. Oeli rundtoinkriiig
dem hviskade mtfnniskorna.
De böja uf oeh köra lilngs sjön. Aftnuen Ur stilla.
Liigu återspeglar sjön hininioleus rodnad, luiktrildeu liviskn
sakta lit livar,nolia. Invid vilgen dolU lindarna starkt,
bortii i siuAakugen sjniiger nllktergalen. Och i kvällens
tystnad utbreder aig nattens slöjti Ifttt öfver ilen slumrande
un turen.
.Du Sr sa tyst."
r.Tag ilr rädd."
pBMd?»
,Jn, Wilhelm, du fiir ickn blifva ond Ju* kan Icke
ri’i ilflrlöv, mon jug iir sn rlldd."
MP»r hvad V"
Hon svunir iekc. Doften frtn lindarna sl/lr ned
lif-ver deiu som eu varm vag. nere filln sinfiskogen liltfvar eu
|Aug ton. För öfrigt siiiuinaruatlsstillliol-
»Är |||l rlldd för det lif d|| komme|’ nil lofva [-tills,||li]llan-] {+tills,||li-
]llan+} med mig, Ingeborg V"
„Nej, uej, Wllheliii . . . men . .
.Mon . . .»
rDnt föi-efaller mig sftwiin jag först nil skulle vara
din liuntrn."
De uppnå staden ocli vagnen rullar fram lllitgs den
tyst» gal un, Uau hAller pA a|t gli till stings. Ulott lillr
onh d|lr i linsen ott npplyiit fUuater, pA giiturnii inga
tillin-ulikor.
Nu |n|||or kusken.
.UfU’ Ar det, Ingeborg,*
Med armen om Inmnes l|| för ban henne npp för
irnp-puu förbi pigorini, som s|A oidi ingii I porlwi. Ilon lit’ blek,
ocli ban mArknr att bou darrar.
.Var nn glad, Ingeborg," hviskar ban. ,.lng
»priii-gor npp förut."
Hon atAr ott Ögonblick stödd emm ledstång,in. SA
tur-kur hon tina ögon ocli IyCur upp linlvudei.
.Alt i ordning."
Unn kommer nt med strålande ansikte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:40:40 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidenfi/1893/0009.html
