Tiden. Veckotidning med illustrationer / 1893 N:o 1 - 6 / 1 (1893-1894) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

TIDEN.

VECKOTIDNING MED ILLUSTRATIONER.

N:o 1 Helsinnfors, den 19 November. 1893.

Lösnummer 15 p. Prenumerationspris: II,’Il Ar . Il ink. |i,; fur Hilla prpntnitonintcr . . 4 mk — p. nnlft ir . 8 „ — „ . „ , 2 „ —,. Kvnrlul . . 1 .SI; , . . . 1 . - , l monad. . — „ 811 „ n „ . . - „ .VI _ X Lanisorton H|||||in|| prin I Eyoslina. reup. jffiU Bill.. I^j 111,1. "ull U.75 HU. ’Redaktion: A. R. Frenckell, R. Hult, Ossian Häggman. A n n o n s p r i s: 25 p:l för petitrad. Byrå och kontor: Skilnaden N:o fi.

Prenumerationsanmälan.

T i d e n.

TIDEN, som härmed presenterar sig f ör
allmänheten, är en veckotidning med illustrationer, som

med ingången af december månad regelbundet
utgesj härstädes och utkommer hvarje hälgfri
lördag middag.

Saknaden af ett prässorgan, som framfor
allt erbjuder läsaren kortfattade öfversigter af
tidens sträfvanden och opinioner saml berättelser,
kåserier och uppsatser af annat lättare innehåll\
med ett ord, ett organ for den lektyr, som ur de
dagliga tidningarnas spalter all mera uttränges
af diskussioner i dagens brännande frågor och
af notiser, har länge gjort sig kännbar.

Denna brist skall TIDEN söka fylla.

Utan att antaga en tidskrifts proportioner
och lunga karaktär samt ulan att, såsom de
dagliga tidningarna koncentrera sin hufvudsakliga
uppmärksamhet på nyheterna för dagen, skall
TIDEN i den form denna nummer utvisar, anknyta
sill innehåll till det som under veckans lopp
ådragit sig uppmärksamhet hemnia och i ullandel och
skall härigenom äfvensom genom erbjudande af
annan lektyr söka utgöra en omväxlande och
underhållande läsning, egnad för alla
samhällsklasser.

Genom att förse TIDEN med illustrationer
har red. af sett att höja värdet af och intresset
för tidningen.

limedan TIDEN, som nämd/, är afsedd jör
alla samhällsklasser, har prenumerationspriset
blifvit stäldt lågt, hvarjämte den åtgärd vidtagits,
att TIDEN endast med ott ringa tillskott till
prenumerationspriset for landets mest spridda dugliga
tidning, Hufvudstadsbladct, kan hållas af enhvar.

Prenumerationspriset detsamma i
landsorten som i Helsingfors utgör:

For TIDEN ensam:

Helt dr . . . ]<nik 6:

Halft dr. . , „ j:

Kvartal ... „ /; jo

l manad ... „ o: JO

samt

för HUFVUDSTADSBLADETS prenumeranter:

Helt dr . , , J’tnk 4: —

Halft är.....1: —

Kvartal ... „ /: —

Losnummerpris rg p:i.
Annonser (d fde sidan) ij p:/ petitrad.

Redaktionen.

Tiden.
——

Såsom inledning till do öfversikter af veckans
händelser, hvilka regelbundet skola ingå i
TIDEN, må vi kasta en blick pä den
närvarande ställningen öfver hufvud. En ljusning
lutr inträdt i alFàrslifvet i landet och äfven i politiskt
afseende åtnjuta vi en välbehöflig stiltje, som låter
samhället, för tillfället andas lättare. Dock går vårt folk
ännu i den stränga skola, som skapats af de senaste
årens missväxt ocli svåra isvintrar och af den politiska
ovissheten, som redan fortvarit många år. Vi böra

närvarande hålla på att organiseras, äro ytterligare ett
vackert inlägg i det stora npplysuiugsvärket.

Alt allmännare sprides äfven medvetandet om att
ett samhälles politiska själfbestånd ytterst måste grunda
sig på dess ekonomiska oberoende. Ekonomiska kriser
väcka modlöshet, missnöje med det bestående
samhällsskicket och slutligen förtviflan, men okouomiskt välstånd
ingifver själförtroende och förtröstan. Lyckligtvis har
skörden i år utfallit ganska väl. Visserligen hafva
enskilda landsdelar äfvon detta år fått en knapp
afkastning, men ett upprepande af senaste vinters uöd torde
ej behöfva befaras. Det gångna nödåret och de dåliga
tiderna öfver hufvud taget hafva emellertid haft det goda
med sig, att de uppfostrat vårt folk till större
sparsamhet, omtanke och sträfsamhet. Insatserna i
sparbankerna tilltaga år efter år, alt flere mäjerier inrättas,
jordbrukarne egna jordens skötsel alt större omsorg och

HELSINGFORS STADS REPRESENTANTER
vid 1894 års Landtdag.

Ffaler. A Ulla. a. Hornborgar. 0. B. Federley I. SohyborgBoo.

sträfva att inrätta oss så, att skadan blir så ringa som
möjligt. Våra lärda grubbla öfver medel att hindra
frostens härjningar. Samhällets uppgift llr att anbringa
faktor mot kulturhistoriens froster.

Och här arbetas rastlöst på denna uppgift.
Kulk-bilduingon är vårt. bästa värn, och med uppoffrande
hängifvenhet egna gamla och unga i alla
samhällsklasser arbete ocli kapital at dess höjande. Den
tanken att folkskolan är en värneplikt, från hvilken ingen
medborgare har rätt att fri taga sina barn, vinner alt
allmännare insteg. Måhända skall redan stundande
landtdag lösa tràgiui om skoltvånget i den rikUling, soiu
närvarande Lid kräfver. Folkhögskolesaken gör likaledes
raska framsteg. Medel till nya anstalter af detta slag
saiumauströnmia, och de redan inrättade folkhögskolorna»
värksanihot följes af allmogeu med lifligt deltagande.
De feriekurser för skollärare och lärarinnor, som . för

hemslöjden utvecklas i många landsorter. I rak terna
bakom Kajaua tyckes tjärbränningen hafva tagit en
ovanlig fart, att, döma af den stora mängd (järbåtw, sinn
denna sommar passerat utför Oleåålf. Denna
npprusk-ning ur allmogens faunistiska resiguatiou har väl
framkallats af flere siunvärkande orsaker, i 1’rämstu rummet
af den ökade upplysningen och af de talrika
\merikn-fararnes exempel. Men icke ringa har inflytandet af
nßdlijälpskomiténs arbete i det,ta liänseeude varit.
Genom eu synnerligen klok planläggning förvandlades
undsättningen till själfhjälp, och den insikt, som därigenom
vilktes hos befolkningen, att den till ock med under
svår nod bör och kan förbättra sin tillvara genom egen
omtanke och arbetsainliet, måste stärka dess
handlingskraft äfven di bättre tider stunda.

Näst jordbruket äro trävara- och smörexporten
landets förnämsta inkomstkällor, och detta är under
nuvarande tullförhållanden en stor lycka. Den
afspärrnings-politik, som från rysk sida bedrifves mot, Finlands
produktion, kan icke väsentligt skada dessa näringsgrenar,
emedan Ryssland aldrig kan blifva en marknad tor våra
trävaror och ondast i ringa grad för vårt smör. Också
äro dessa affärer nästan de enda, som för närvarande
visa en växande lifaktighet. Industrin tynar under
tryk-ket af de ryska prohibitivtnllarue och ännu mer under
trycket af den ovissa framtiden. Den ryska tullregimens
genomförande i Finland skulle för vår industri och vår
handel medföra farliga rubbningar, hvilkas följder icke
kunna öfverskådas. Vi se redan nu huru Finlands
indragande i tullkriget mellan Ryssland och Tyskland
förlamar vår handel med sist nämda land. Nu kan den dock
söka sig nya vägar. Men komme den ryska tulltaxan
att hos oss tillämpas mot alla länder, så skulle de
sedvanliga repressalierna från deras sida drabba våra
produkter. Då blefve vår export väsentligen inskränkt till
Ryssland, våra förnämsta näringsgrenar blefve ruinerade
och en mängd livsförnödenheter mycket fördyrade. Den
redan nu så skadliga Öfversvämningen med ryska
industrialster skulle då ej mer finna någon motvikt i
importen af bättre ocli dugligare tyskt, engelskt och franskt
arbete eller i våra egna fabrikers alster. I alla fall är
tullfrågans snara lösning ett oundgängligt villkor för vår
industris och vårt hela affärs lifs sunda utveckling.

Ett annat villkor är förbättrade kommunikationer.
Sordavala-banaus öppnande för trafiken är därför en
tilldragelse af stor betydelse. Denna bana är viktigare än
de. flesta hittils bygda, ty den förenar med det, öfriga
Fiulaud och med hafvet en rik och bördig landsdel, som
förut legut alldeles isolerad. Kuopio och .loensuu hafva
haft Saima kanal, Tavastland har haft sina langa
vattenleder till Tavastehus och Lahtis, Österbotten har haft
hafvet som förbindelseled till de öfriga delarne af
landet och till den yttre världen. Järnvägarna i alla
dessa trakter hafva blott underlättat samfärdseln, inen
ej länkat den in i nya riktningar. Men Ladoga»
kust-socknar hafva endast längs Nevan haft en bekväm
för-bindelse nied den öfriga världen. De hafva i ekonomiskt
afseende helt och hållet varit, beroende af 1’etBrsburg,
deras enda marknadsplats. Från Europa halva de
varit mera afskilda än Arkaugelsk.

Den björneborgska banan växer trögt, men skall
väl en gång blifva fullbordad. Kustbanan mellan Abu
och Helsingfors är ännu blott ett öuskningsmiil.
Däremot nalkas hufvudstadens hamnbiuia sin fullbordan, och
detta värk har vida mar än en blott . — T, ~. —
Ty det är ej likgiltigt för ett land, om dess hufvudstad,
där styrelsens ocli den intellektuella oeli sociala
ledningens trådar sammanlöpa, i ekonomiskt alseeude tynar
eller blomstrar.

Sådana äro de auspicier, under hvilka 1H9-I ars
landtdag skall arbeta. Dess uppgift blir mer iUi vanligt,
ansvarsfull. Detta medvetande har trykt sin prägel pil
valperioden. Partist,riderua hafva tätt vika för högre
intresseu. Särskildt karaktäristiska hafva de
önskuings-tuäl varit, soiu valmännen riktat till sina deputerade.
Från alla håll på landsbygden och i städerna kommu
underrättelser, som öfverensstämma däri, att hela folket
framlör alt annat ställer bevarandet af Finland*
författning. Därigenom måste den stundande landtdagen
få en konservativ tendens. Tiden för
förlättniugsivlör-tner är ej ännu inne. Allra minst är frågan 0111 eu
förändring af vulrätteu för uärvarando opportun, hiuii starkt
yrkandeua på en sådan på många håll ljuda.

Den nya landtdagen kommer till ovanligt stor del
att bestå af nya män, och äfven de flesta af ståndens
talniilii tyckas blifva nya. 1 två af stånden blir
ombytet. måhända ödesdigert. Landtmarskalkens staf lärer
blifva öfverlänmad åt en man, hvars åsikter och
sympatier aldrig vunnit genklang inom ridderskapet ocli adeln,
och såsom bondeståndets designerade talman nämnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>