Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
Hvilka följder kauslarkrisen ooh den stora
växlingen i den preussiska ministären skola fi,
— ej mindre Un tre ministrar afgingo jämte
rikskanslern Oaprivi, |lärom kan ännu ingenting
med säkerhet sägas. Det har väkl mycken
uppmärksamhet., att den nyo rikskanslern, furst
Ho-hanlohe, besökt Friedriulisrnhe, som 0111 hau ville
|Ata inspirera sig at’ Bismarck.
I Förenta Staterna håller en djupt
ingripande omhvälfning i partiställningen på att
försiggå. Cleveland ocli den nnvarande kongressen
blefvo som bekant tillsatta af demokraterna. I
dessa dagar hafva en mängd val företagits i ej
mindre än fyratio stater. Valen hafva gifvit
republikanerna en glänsande seger nästan öfver
hela linjen. Sålunda kommer presidenten nu i
två år framåt att, få styra tillsamman med o ti
folkrepresentation, som tillhör hans motparti.
Striden mellau partierna har dessa tider
hufvudsakligen gält tulltariffen. Demokraterna hade lyckats
upphäfva den till ytterlighet protektionistiska
Mac Einleybillen. Man skulle därför kunna vänta,
att en reaktion i protektionistisk riktning
härefter borde inträda. Emellertid uppgifves det, att
demokraternas nederlag är ett straff för att de
alt för knapphändigt genomfört sin tullreform.
I deras led funnos många mäktiga aifårsmän,
isynnerhet egare afsilfvergrufaktier, hvilka i hög
grad hämmade den och gjorde den till en
half-mesyr. Cleveland kan därför helt trygt använda
sitt veto mot förtidiga återgångsförslag ooh
afvakta nya val.
Om, såsom det påstås, Tainmany Hall
blifvit bortsopad genom de nya valen, så har
landet vunnit mycket på dem. Ty därmed vore det
första betydelsefulla steget tagot till en rensning
af det politiska lifvet från den korruption, som
gjort det alldeles motbjudande för hederliga
medborgare af den stora republiken.
* •
*
Det ser ut som om kriget i den yttersta
östern skulle lida mot sitt slut. Japaneserna
tyckas åter hall eu afgörande framgång; det
säges att de eröfrat Kinas förnämsta krigskaum,
Port Arthur, och tvungit hela dess besättning till
kapitulation. Ja, man kar till och med skäl att
misstänka, att- de i samma kap lyckats fånga
största delen af ilen kinesiska flottan. Med denna
hamn kunna japaneserna stå i oafbruten
förbindelse hela vintern, emedan den icke tillfryser,
hvilket däremot är fallet med hamnarna inne i
Petsjiliviken. Vintern är i suabt antågande, och
om den tvingar japanerna till stillestånd på land,
så hotar den kineserna med en fullkomlig
upplösning af deras sammanrafsade trupper, hvilka
livarken kunna få sold eller föda eller tillräckliga
Wäder i kölden.
Kinesiska regeringen tyckes också insett sin
förtviflade belägenhet, ty den har anropat de
europeiska makterua om fredsuiäkling.
Underhandlingar därom pågå som bäst mellan
stormakternas utrikesministerier, men ännu har ingenting
sipprat ut om de planer till tvistens biliiggande,
som äro under diskussion.
Emellertid hör man ingenting alls från
Mongoliet. Ett uppror mot kineserna skulle hafva
utbrutit där. Man talade om en stormrik
mongolisk (eller burjätisk) läkare, uppfostrad i
Petersburg, hvilken skulle hafva rest kem till sitt
land för att söka realisera sin lefnads dröm,
Mongoliets införlifvande med den civiliserade
världen. Men på länge har mau ej hört
någonting vidare. Var det blott ett at’ dcissa falska
rykten, som i oroliga tider så lätt, flyga ut? Eller
äro alla språkrör från Mongoliet hermetiskt
tillslutna? Ho vet?
Teknisk ocj) vtelenskapfig krönika.
Vattenledningen sörjer för att vi ej må
glömma bort mikroberna. Om ook senaste
vok-korapport utvisar ett något renare vatten än det
T i D É N.
vi fått. hålla till godo med under slutet af
oktober ooh början af november, så intaga vi än ini
fortfarande nära OOOOOO bakterier med hvarje
drioksglas ur kranarna. Vi kunna ioke nog
enträget uppmana våra läsare att koka il at,te dåliga
vatten, och erinra tillika om, hvad vi i tidigare
krönikor anfört om dricksvattnets oskadliggörande.
Efter kokning återfår det sin smak och sin luft,
om det får stå ocb svalna ett, halft dygn, i
synnerhet om man då oob då rör om det något slag.
* *
<t
Men lämuom vattenledningen ocb
mikroberna för denna gång i fred. Äfven annat
vatten liar innehåll af intresse att, bjuda på.
Vattnet vimlar af lif. Hvem skullo kunna ana, att
lifvande växter trifvas i källor nf 1)3 graders
temperatur, 98 grader Celsius? Och dock är det
sant. Springkällorna i Pluton Creek, Colorado,
hysa en algvegetation viil denna höga temperatur.
De flesta heta källor härbärgera alger, äfven om
deras vatten lir mycket rikt på kiselsyra, kolsyra
och upplösta mineralämnen. Endast sura källor,
med fri saltsyra eller svafvelsyra i vattnet, hålla
växtligbeten borta.
Nästan öfveralt, där man ser präktiga heta
kullor omgärdade af ångande hvita och skära
sin-terräuder, frodas i deras kristallklara vatten eu
riklig vegetation af alger. Detta ser man pil
Ts-land lika väl som på Nya Zeland, i Algeriet lika
väl som i Nordamerika. Algerna prunka i
brokiga färger, hvitt, rödt, orange, gult, grönt, brunt,
växlande med källvattnets temperatur.
Nu kommer den. amerikanske geologen
Weed och säger oss, att denna algvegetation är
ilen nödvändiga förutsättningen för
sinterbildningen. Han liar noggrant, studerat de heta källorna
i Yellowstone nationalpark på Klippbärgen och
öfvert.ygat sig om, att de härliga bassiner af
kalktuff och kiselsiuter, i hvilka, de äro infattade,
blifvit bygda af algerna. För sitl. lifs uppehälle
taga de små växterna kolsyra ur vattnet, ocb då
fall er kalken ut i fast form. Sålnnda omkläda
sig algerna med stenpansar, och hvartafter som
de växa vidare ökas stenmassan både i vidd ocli
i fasthet. Äfven i kiselkällorna är det algerna,
som bygga stenbädden, i det de iukrustera sig
med kiselsyra. Endast i undantagsfall ooh i ringa
mängd förmå källorna själfva bilda sinter
därigenom att vattnet afdunstar och de upplösta
mineralierna kristallisera ut.
Här se vi således åter ett exempel på hvad
det oändligt lilla i naturen i tysthet
åstadkommer. Sjukdomarna, jäsningen, förmultningen,
förruttnelsen, alt detta är växters värk.
Växterna bygga torf och stenkol, de bygga
bärg af kalksten ooh flinta, af jaspis och opal på
landet och i hafvet. Ooh alt detta går belt tyst
ocb så långsamt, som om ej tid existerade för dessa
omedvetoia arbetare.
» *
*
Eu annan lika ihärdig arbetare är
regndroppen. Äfven den kan bygpi bärg. Men den
kan äfven rifva neil dem. Då den tränger in i en
bärgspricka, gör den ilet ej förgäfves. Ty den
bar försett sig med ett anfallsvapen på siu väg
från molnet, med kolsyra, som fräter bärget. Ju
varmare vattnet, och bärget äro, desto kraftigare
värkar kolsyran. Därför söndersmulas bärgen i
regnrika tropiska trakter till tiotal, ja
htmdrada-tal metern djup och blifva mjuka som ost. Men
hos oss med våra svala somrar och långa vintrar
luurknar barget, ej så lätt. Här kommer i
stället kölden och h jälper regndroppen vår och höst.
Då vattnet förvandlas till is, utvidgas det
omotståndligt. Hvem har ej erfarit liuru frysningen
spräcker till ocb med järnbandade vatteusåar?
Den frysande droppen i den hårfina bärgspringau
utvidgar sig likaledes och spränger klippan.
Då regnvattnet hamnar i lösa jordlager, i
porösa sandstenar och skiffrar, träuger det belt
och hållet igenom dom, luckrar upp dem och gör
dem rörliga, så att de kunna rinna, åtminstone
om de utsättas för tryck. De stora jordskreden
i Norge äro färska exempel därpå. Men vi kunna
anföra ett annat färskt exempel, och det af
ganska egendomligt, slag.
S:o 40
I tni. är i staten Oregon, Amerika, diir
Co-liimbiiifhiden strömmar genom Kaskadbärgen.
Ett bssultbärg af tolf kilometers längd och (1(1’)
meteri höjd är där stadt på vandring mot
floden. Oafbrutet rycker dat, långsamt framåt,
kross itid" skogarna i siu väg neh skjutande jord
och stuiiur framför sig. En j&rnväg, som
stryker utmed dess fot, har sedan sin byggnad
blifvit skjuten tro meter närmare flodbädden, och
mau kan förutse, att bärget snart, skall uppnå
floden och vid Dalles nppdämma den till en sjö,
som skall vidt* omkring öfversvämnia de odlade
bygderna öster om Kaskadbärgen. Parville, som
omtalar dpt.la fenomen, anför följande förklaring
därpå Hasalton, hvilken bildar bilrget, har
fordom som en lavaström utbredt sig öfver lösa
jordlager. Dessa genomträngas af regnvattnet
och hafva under tidernas lopp blifvit så
uppmjukade, att bilrgèl begynt rutscha pft siu slippriga,
mot flod. .i lutaude bas. Då bärget. kommer
närmare floden, där markens lutning blir starkare,
kan mau befara, att det. en vacker dag helt,
plötsligt skall störta ued i dalen. Det blir ett
bärg-skred af ännu aldrig skådad storhet.
e »
#
I jämförelse ined regndroppen iiro
människorna rätt modesta bärgförflyttare. Men så hafva
vi ej häller särdeles stora auspråk i den vägen. Vi
äro stolta, om vi förmå flytta ett hus utan att ilet
går sönder. Ooh det är nu för tiden en smal
sak - i Amerika. Där linues redan yrkesfncket
„house movers," hnsflyttare, och de hafva
ständigt, sysselsättning. Parville omtalar ett anmärk •
ningsvärdt kraftprof uf denna art.
Det gälde att förbättra Park Avenne i
New-York City. Näsian på korsningspunkteu
för de tre järnvägslinjerna New-York Central,
New-York and Newhaveu och New-York and
Harlem bofann sig stationen Mott Haven med en
ansenlig bangårdsbyg^nad, midt på fasadeu
försedd med ett fyrkantigt torn af 21 meters höjd.
Tornet, väger 500 tons ooh resten af byggnaden
1220 tons. Huset är bygdt af tegel, 57 meter
långt och 11 meter bredt.
Man ville flytta ilcuua bygguad hel ungefär
20 meter från dess plats för att bereda rum för
den nya gatlinjen. Det var just inte så lätt, ty
deu minsta ojämnhet på byggnadens väg skulle
vålla sprickor ooh iornets sammanstörtande. Man
sköt plankor af 351) milli meters tvärmått ander
huset och åstadkom sålunda ett stadigt golf.
Med fjorton symmetriskt placerade häfskrufvar
lyftade man sedan denna jätlebörda fullkomligt,
horisontalt, och släpade den försiktigt till dess
nya plats längs en förut beredd glidbana af
väldiga bjälkar insmorda med tvål. Tjugu man och
eu vecka voro tillräckliga för denna flyttning.
Den står nu på sin nya plats, .solid, utan
allvarsamma sprickor, och ingen skulle kunna tro, att
deu nyligen stått annanstädes. Snart stjäl man
väl hus, utbrister vår sagesman.
» »
*
I ile stora städenia vore det värkligen af
nöden att kunna flytta linsén liteL ifrån
hvarandra ocb få gator och gårdar rymligare. Som det
uu är, sakna tusental människor ljus och luft,
och hvad värre är, de packas ihop att bo i
sällskap med de mest hälsovådliga mikrober ut tu
att på något sätt kunna undvika dem. — Ju,
där äro vi igen, vid mikroberna! De äro
sekelslutets alfa och omega. — Hvarje sopniug,
hvarje dämning af kläder, hvarje utstjälpuing
af sopor för ut mikroberna pä gatan, och
hvarje vädring, hvarje familjemeillems och
hyresgästs hemkomst, för dem in igen. Med det,
ofullständigs luftdrag, sum kan åstadkommas i
de tätt hoppackade husmassorna vid de djupa,
trånga, kloaklika gatorna, kan den mikrobmättade
luften aldrig blifva befriad frän sin förbannelse.
Pariser ataflsstyrelsens officielle bakteriolog, dr
Miijual, har offentliggjort följande skrämmande
siffror öfver medelrnängdeu bakterier i en
kubikmeter luft i centrum al Paris och i parken
Mont-sooris i stadens södra utkant.
Montsouris. Paris.
1884 ...... 480 .... . 3480
1885 ...... 455 ..... 3910
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:40:44 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tidenfi/1894/0366.html
