Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 46
T 1 t) E N.
363
1886 ...... 428 ..... 3975
1887 ..... 300 ..... 3800
1888 ...... 3fift . . . 4290
18F1)......—..... 4520
1800 ...... 345 ..... 4790
1891 ...... 300 .... . 5100
1892 ...... 290 ..... 5430
1893 ..... 275 ..... 6040
I ilen unga parken blir luften alt renare i
samma min som träden växa upp ooh
gräsmattorna sluta sig och i samma mån som
värkstäderna och liandtvärkerierna undanträngas till
billigare stadsdelar. Men i centrum af Paris hjälpa
inga hygieniska ätgftrder, ej sopning, ej gatornas
bevattning, ej den strängaste eftersyn pä gårdar
och allmänna platser. Luften blir sämre àr för
är, mikroberna ökas fruktansvärdt.
Och Paris är dock lyckligare lottadt, än de
flesta storstäder. Ty det, är ej i lika hög grad
öfverbefolkadt som de. Dr Bertillon liar
beräknat, att 14 procent af världsstadens befolkning
bor för trängt, d. v. s. mera än tvä i ett, rum.
I Berlin ocli Wien bo 28 procent, af
befolkningen lika ogynnsamt, i Petersburg 46 procent och
i Budapest 71 procent! Man kan tänka sig hvilka
pesthärdar sådana städer mäste blifva under
tär-sotstider. Det blir suart en trängande
nödvändighet, att uppfinna något slags jätteventilatorer,
genom hvilka den friska lufteu frän
kyrktornens höjd kan dragas ned och ersätta den
dödsbringande gatluften.
Dref rån en \?äpfdsomseej(incj.
Af Komi Zilliacus.
xvn.
Ströftåg I Colombo. Traf-oxar och ^biffstek".
Eli märkvärdigt pittoresk stad är Colombo,
icke minst pä grund af dess egendomliga
topografi, hvilken är sådan att föga annat än de
olika stadsstyrelsernas nyck kan antagas hafva
förestafvat, stadsplanen, sä vida nämligen alls
någon plan legat till grund för utstakundet af
gatorna. Att det under sådana förhållanden är alt
utom lätt för en nykomling att göra sig
hemmastadd på platsen kan enhvar inse, men hvad
staden genom denna anordning, eller brist på
ordning, förlorat i öfverskåcllighet har densamma i
stället i så mycket rikare mätt vunnit i originelt
ooh måleriskt yttre.
Midt i staden så att säga finnes t. ex. eu
liten insjö med lika vackra som intressant
omväxling erbjudande stränder. Litet hvarstädes
ligga prydliga, väl skötta planteringar, ofta
omgifvande ståtliga hus — bungalow’s för européer
— på en puukt ser man ett vackert gammalt
Itiudutempel, hvars egendomliga fasad högst
oväntadt. sticker fram ur en träd-dnnge, och där och
hvar grupper af infödingahyddor, skuggade af
palmer och bröd fruktträd. Landskapsbilden är
sällsynt täck, af en originell, enastående täckhet,
hvars motstycke det blefve svårt om ioke
omöjligt att uppleta. Det engelska inflytandet, på
bildens sammansättning visar sig omisskänneligt
i de ypperliga vägarna, i de välskötta
gräsmattorna och växtgrnpperua i villornas trädgårdar
samt i husens karaktäristiska iudiskt-eugelska
arkitektur, medan såväl den yppiga tropiska
vegetationen üfveralt där denna tillåtits frodas, som
iniodingshyddorna och deras innevånare, dem
mau möter litet hvarstädes eller ser förratta sinn
Lvagningar i den lilla insjöns vatten, lika
omisskänneligt. antyda, att mau befinner sig under ett
belt. annat luftstreck än Europas.
Under de tidigaste morgontimmarna möter
man då och då europeiska ryttare och
ryttarin-nor, som begagna sig af ilen relativa svalkan
kort efter soluppgången för att taga sin daglign
motion. Vid sjöstränderna ser man stullilrnugai
af tamüras — singaleser användas aldrig för
att sköta hästar med långt svart hår hängande
ned läugs ryggen samt iförda alt utom ortodox
„groom"-kostym, badande sina herrars hästar
öller tvättande åkdon. Nära intill kan man ofta
se en eller annan hindu allvarsamt ocli
högtidligt förrätta siu morgonandakt i och genom ett
bad i det grunda vattnet,. Vid singalesliyddorna
syssla kvinnor i olika stadier af brist på kläder
med allehanda hushållsgöromål och alt, såväl
människor och djur som hus ooh växtlighet, ter
sig t.ill största möjliga fördel i det af deu fina
morgondimman dämpade solljuset, som denna tid
på dagen ännu ioke är tillräckligt starkt hvarken
att, blända eller bränna.
En annan särdeles målerisk del af Colombo
är förstaden Mu( wäl, där liskarebefolkningen bor
och lefver. Endast en smal gata skiljer de
egendomligt bygda husen och hyddorna frän
hafsstranden, på hvilken båtar och kanoter i mängd
ligga uppdragna. De senare Bro alla gjorda
endast af en urhålkad trädstam, långa, smala och
så ranka, att de alls icke kunna begagnas utan
utriggare, ett träblock formadt likt en liten
kanot samt medels två länga, starka bambustänger
fästadt, vid den egentliga farkosten, hvilken
hålles stadig genom det på vattnet simmande
träblocket. I gynnsam bris formligen flyga
utrig-garekanoterna öfver vattnet, med palmfiber seglen
fylda af vinden och ofta nog med en eller flera
män hängande på utriggaren, beroende på om det
blåser en „enman-bris eller mera. Genom
antalet män, som måste belasta utriggaren för att
hålla kauoten på rätt köl angifva nämligen
infödingarna vindstyrkan. Det är deras lika enkla
som praktiska ,.Beaufort-skala."
Mutsval-förstadens befolkning bekänner sig
i allmänhet till den romersk-katolska liiran, till
hvilken ileras förfäder i tiden döptes af
portugisiska missionärer. Åtskilliga katolska kyrkor af
ståtligt yttre vittna om den offervillighet,
hvarmed de i regeln fattiga fiskarene omfatta den
främmande religionen, medan deras till stor del
portugisiska namn i sin män bevisa hvilket starkt
intryck de först till Ceylon anlända européerna
gjorde på infödingarna.
Hela Mutwnl består egentligen endast af en
enda lång gata jämte ett, antal små gränder.
Gatan leder ända ut till Kelani-floden, hvilken i
sitt nedra lopp är segelbar och därför bildar en
synnerligt lifligt trafikerad båtled. Efter det vi
lämnat, fiskareförstaden bakom oss leder vägen
öfver basen af eu smal landtunga, bildad genom
en krökning af floden, till den s. k. båtbryggan,
en pontonbro af gammal modell, som är så
lifligt trafikerad, att den städse trampas af hopar
af folk, åkdon och lastdjur.
Så godt som hela folkströmmen består af
infödingar af olika ras oeh åkdonen äro på få
undantag när de kuriösa, af zebu-oxar dragna
fordon, som mest äro i bruk på C!eylon. För
godstrafiken användas stora, medels lätta tak och
väggar af palmblad mot solen skyddade kärror,
medan person befordran tillgodoses af helt små,
täkta, tvåhjuliga åkdon, hvilka mera äu något,
annat likna de hönsburar man ser ombord på
ångare. En liten, väl född zebu-oxe med en mera
eller mindre väl utveoklad fettpuckel på ryggen,
är dragare ooh styres med tömmar fästade vid
en ring i dess nos, medan en barbent
singales-pojke är körsven ooh ofta nog tro till fyra
infödingar kunna ses hoppackade inne i det lätta
fordonet.
Oxkärrorna äro registrerade ocli numrerade
likasom alla andra olfeutliga åkdon och den
engelska polisen ser till, att såväl de som dragarne
äro i godt skick. I det inre af Ceylon äro
sådana kärror de euda fordon den resande kan hyra
och samlingen att. saga äro hvarken de eller
dragarne värre äu många skjutskärror och hästar
jag både sett och begagnat. Ty üebu-oxarua
äro, då storlek och kroppsbyggnad tagas i
betraktande, värkligeu märkvärdigt goda trefvare, sä
gorla att de med lätthet tillryggalägga fem till
sex engelska mil på en timme - och dat utan
tillstymmelse till eu piska i körsvennens bänder.
Men i stället använder ban ett auuat,
uppmuut-ringsmedel, hvilket synes vara iniust lika
respokt-ingifvande för en oxe som piskan för hästen och
hvilket består i en skickligt utförd vridning af
djurets svaus. Litet emellan ner man don
körande böja sig framåt och fatta tag i oxens „
tlug-vifta", deu hau med ett värkligeu artistiskt grepp
skrufvar litet åt eudera sidan, endast, belt litet,
men tillräckligt för att åstadkomma omedelbar
ökning af farten.
Åkdon med hästar stå nog att hyra i
Colombo ooh därjämte de lika prydliga som bekväma
jinrickshäs, men infödingarna begagna nilstan
utan undantag endast oxkärrorna, för hvilka
lo-gan är betydligt, mindre, ja, rentaf löjligt låg.
Men så tjäna deras dragare också dubbla
ändamål,"’! det de efter tilläudalnpen tjänstetid såsom
springare figurera såsom både „biffstek" oeh
„rostbiff" i Colombos hotell och europeiska
hushåll. De väl tränade och outsägligt hårdtuggade
musklerna af djur, som tagit aktiv del i
Colombos gatutrafik, äro lätta nog att igenkänna,
presenterade såsom cliàteaubriaud, men dä annat,
kött är svårt att erhålla, betalas uttjänta zebns
i alla fall rätt bra. Och puckeln är alltid en
liügt skattad läckerbit, oberoende af om den i
tiden prydt en framstående trefvare eller en
individ, som vandrat direkt från betesmarken till
slakthuset.
På Kelanibron st3’ra zebu-kärror i mängd
genom vimlet, lämnande oss ypperligt tillfälle att
noga bemärka deras Instiga egendomlighet,
medan vi betrakta den öfriga rörliga och brokiga
bilden i dess vackra infattning. De låga
flodstränderna äro klädda med den yppigaste
tänkbara växtlighet af palmer och andra tropiska
träd, öfver båtbryggan vältar sig en så godt som
oafbruten ström af mörkhyade infödingar, iförda
flera eller färre bjärt.fargade klädesplagg, och på
floden själf simma bfttar, pråmar och kanoter i
mängd lastade med allehanda varor och
förnödenheter, alla afvikande från motsvarande
farkoster i andra delar af världen så i form som i
byggnadsmaterial och alla rodda, styrda eller
paildlade af i det närmaste nakua män,
hvilkas präktiga, bruua skinn glänser i solskenet.
Vår väg leder också öfver bron samt vidare
mellan skuggrika dungar af talipot- och
areca-3amt kokosnötpalmer och brödfruktträd till ett
ärevördigt, gammalt, buddhisttempel, bygdt
omkring år 1250 e. Kr., men på en plats där redan
ettusenfemhundra år tidigare ett annat, mindre
tempel uppförts. Byggnaden är likasom en miingd
andra buddhistiska hälgedomar mera egendomlig
än vacker till sin arkitektur samt ytterst brokig
ooh barrock till siu dekoration af vägg- och
takmålningar. Präster i fotsida, gula dräkter föra
oss omkring och förevisa samt förklara villigt de
vidunderliga bildhuggerierna och målningarna,
föreställande buddhistiska gudomligheter i olika
skepnader och med olika attribut, men de lyckas
ie.ke väcka vårt intresse i tillräcklig grad för att,
förmå oss förlänga vårt besök utöfver en half
timme. Det lefvande, nuvarande Colombos varma,
rörligt brokiga lif intresserar åtminstone oss långt,
mera än alla tempel och fornminnen i världen.
MKtrø
Francine.
Af Jean Madeline.
Öfversättning ITir ,,Tiden."
Klockan slog sju, då Jacques Chazot kom
hem fråu fabriken, där hau var mekaniker. På
tröskeln klarnade hans ansikte: „Ak hå, det
luktar god soppa här!" — Ooh det doftade också
af hälsa och glädtighet, af friska kinder, på hvilka
kyssarna smälla, detta ringa arbetarhem,
rensku-radt ooh suygt, utan uågon annan prydnad just
än Francinoa ögon. Man sag dem öfveralt, dessa
vackra, ljusa ögon, som irrade omkring öfver
högt och lågt, knappast stannade ett ögonblick
för att tinga den luftiga bilden af någon flyktig
dröm, för att åter bege sig af på upptäktsfärd,
iuatällsumma, smeksamma - skvallrande om
kvinnan, som knoppades inom barnet . . .
Omkring deu älskliga lilla sammanträngde
tär ooh mor sin lycka, donna tillgifvon betens
ljufva förtrolighet, sn in de rika så ofta gä att
breda ut vid table d’höter eller i verldslifvets
otystlåtna trängsel - Två kyssar — ouh
Jacques lade al’ sina arbetskläder. Modern dukade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
