Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantliv och åkerbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lantliv och åkerbruk
den liksom väntar på att utsädet skall komma.
Vårsip-porna titta upp ur marken och hälsa den annalkande
sommaren, träden i skogen knoppas, björken håller på
att slå ut, och boken skimrar i brunt. Eken, trädens
konung, dröjer ännu. Allt skall vara klart och i strålande
prakt, då den anländer. Fåglarna sjunga glatt i lunden.
Göken gal. En behagfull ånga stiger upp från de öppna
fälten, allt andas liv och förhoppning. Friheten är nyss
vunnen från vinterns hårda och kalla boja. Bore har
nödgas släppa sitt rov och begiva sig bort — långt bort till
nordpolen. Hans tillfälliga försök att återvända avvisas
bestämt av vårens liv och kraft. Åh, vad det är skönt
att leva i en sådan omgivning och få kasta sig i dess
sköte — klockan fyra på morgonen!
Den förmånen hade jag ofta. Far och jag körde ofta
ut på fälten vid den tiden. Vår uppgift var att så ut
utsädet, innan körningen för dagen började. Säckarna
ställdes ut på lämpliga ställen. Far fyllde den långa
så-ningskorgen, lyfte upp den i sitt knä och lade den breda
bärremmen över sin hals. När det var klart och han rätat
upp sig, ställde han sig på åkerrenen. Jag intog min plats
vid hans sida med en hacka i handen, med vilken jag
skulle göra en rita i jorden, så att far kunde se, var han
sått förut. Vi voro alltså färdiga för arbetet. Far lyfter
vördnadsfullt mössan och knäpper sina händer över det
vackra och löftesrika utsädet. Jag följer hans exempel
och böjer djupt min unga rygg. Far beder till Gud om
välsignelse över arbetet och årsväxten. Djupt kände han
sitt beroende av Herrens hjälp i sin gärning.
Eller vad synes dig om en dag på landet under
höbärgningen. Men nu är det icke så romantiskt som förr.
Nu håller man sig enbart till de odlade fälten, den fro-
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
