Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andlig vårtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andlig vårtid
bättre. Det är dom i samvetet, en natt och dag gnagande
makt i själens innersta. Herrens hand vilar tung över
sinnet. Den för in i mörker, så att man omsider ej ser
människorna omkring sig, ej fäster sig vid deras mening
och tanke om vad man gör. Man får med Gud allena
att göra. Det är mot honom vi syndat och illa gjort.
Syndanöden för med nödvändighet fram till bekännelse
inför Herren, förr kommer själen aldrig ens till
begynnelse av ro och lugn, än mindre till frid och hoppfull
frimodighet och glädje. Det måste bli en avgörelse inför
Herrens ansikte.
Hos far och mor var denna nöd överväldigande. Till
prästen kunde de icke gå med sitt själsbekymmer. Han
förstod dem icke, och därtill hade de festat för mycket
tillsammans. Men en afton smög far sig på skogsvägar
bakom närmaste byn fram till en bortomliggande gård
vid namn Torup, där en sammankomst skulle hållas. Han
lyckades utan att bli ertappad nå målet och kröp ned
i mörkret nere vid dörren. Här kämpade han sin svåra
strid. Av predikans innehåll kom han ej ihåg något, då
han senare berättade därom, men vid mötets slut
tillkännagav predikanten, att han kunde stanna i bygden
en kväll till, om någon vore villig att öppna sitt hem
för ett möte. Far var nu så inne i anden i det hela, att
han knappt reflekterade över vad han sade, då han
utbrast: »Predikanten och alla äro hjärtligt välkomna till
Svenstorp i morgon kväll». Så sprungo portarna upp till
vårt hem för evangelii förkunnare och för de andliga
sammankomsterna och stängdes aldrig sedan.
Det var i den tiden ingen småsak att öppna hemmet
för en konventikel. Än så länge var det ej förenat med
så stor smädelse, då väckelsen låg över bygden, och alla.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
