Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andlig vårtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andlig vårtid
som ville anses vara kristna människor, öppnade. Men o,
vad det hela kunde ställa till särskilt för husmodern.
Man måste bereda så mycket utrymme som möjligt.
Möblerna måste flyttas undan eller bäras ut, sittplatser
ordnas, så långt det var möjligt. Det blev brått hemma
den dagen för att göra »träbockar» att lägga bräder på.
Gamla stolar plockades fram, och allt som dugde att
sitta på, placerades ut på lämpligaste sätt. Ej alltid räckte
bockarna till. Avståndet blev för långt emellan dem, och
då hände det, att brädan bräcktes under bördan och alla
de sittande åkte under brak och skrik i golvet. En sång
upptogs och räddade situationen, varpå predikanten
fortsatte. Bekvämlighet räknade ingen med. Det var nog,
att man fick vara med, och fick man en sittplats, var
man storbelåten.
Värmen var olidlig. Det rann snart efter väggarna.
Luften var tryckande och kvalmig. Värst var det på
vintern, då man var ytterst rädd för att öppna fönster eller
dörrar. Att öppna fönstren på vintern var för övrigt en
omöjlighet. De voro mestadels frusna och isbelagda, så
man ej kunde se ut. Innanfönster saknades alldeles. Isen
på fönsterrutorna smälte, och vattnet rann utefter
väggarna ned på golvet. Galoscher var en sällsynt lyx, och
var skulle för övrigt något hundratal människor ställt
dem vid inträdet. Var det så regnigt och slaskigt ute,
följde åtskilligt av vägens grus och lera med in på golvet.
En nutidsmänniska kan ej föreställa sig, hur det såg ut
efter en sammankomst i ett bondehem i Skåne på den
tiden. Mellan varje bänkrad var det en landsväg av smuts
på golvet, och det förestod ett jättearbete på kvällen eller
natten, innan golvet blev någorlunda rent igen. Den bästa
kammaren hade gärna intagits av de förnämsta besö-
3 — Tiden går
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
