Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Församlingsbildning och verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Församlingsbildning och verksamhet
betydelsefulla ämne. Jag bara hörde på, men av för
honom omärklig anledning snurrade hjulen allt hastigare,
och i svängarna kändes det, som om endast två av dem
följde marken. Men han var ingen rädd karl, och
dessutom förstod han nog, att jag hade fålarna, huru ystra
de än voro, i mitt våld. Och så fortsatte han sitt
förmaningstal, tills mitt tålamod var slut. Jag hejdade vår
våldsamma framfart och vände mig till honom och
frågade: »Men vad vill farbror då egentligen ha av mig?
Jag super inte och jag är aldrig ute bland ungdomen
på dess nattliga äventyr. Jag arbetar och strävar det bästa
jag kan för hemmet och försöker vara lydig och beskedlig
mot far och mor. Jag svär aldrig eller för annat ohöviskt
tal eller väsen. — Vad menar farbror egentligen?»
Månsson svarade lugnt och stilla men med djupt
allvar: »Det är gott allt det där, men med det är du icke
frälst, icke ett Guds barn, och på den biljetten kommer
du icke in i himlen.» Detta sade han så fint och
kärleksfullt, att jag blev svarslös. Jag bara teg. »Och», tillade
han, »nu tala vi inte mera om denna sak.»
När jag åkte ensam tillbaka, kände jag, att jag hade
fått tjäna ett Herrens vittne, ehuru jag var en självfrom
stackare.
Den nästan blinde predikanten Nils Håkansson
skjutsade jag ofta. En morgon skulle han ned till
järnvägsstationen för att resa med tåget. Det var kallt, och vägen
var isbelagd, hästarna frösö och voro bångstyriga. Jag
vågade dock inte låta dem springa ut, som de ville, ty
Håkansson var rädd. Liten plats hade jag, ty Håkansson
var mycket stor och tjock. Därtill var han iklädd både
överrock och en stor päls. En lång rödblommig halsduk
knöt först pälskragen till och räckte sedan till att knyta
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
