Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missionsskolan i Kristinehamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Missionsskolan i Kristinehamn
klassens elever, varför vi voro trygga i tredje klassen.
Men vi hade räknat fel. Rektorn nämnde texten för
kommande talövning och tillade: »Så ska vi be Nyrén tala
över den, och han får en hel timma på sig att tala. Han
får hålla en vanlig predikan, och kritiken kunna vi ju
fortsätta en annan gång». Jag bad att få slippa den svåra
uppgiften, men rektorn lät ej gärna tala med sig i
sådana fall.
Nu skulle alltså den stora offentliga
sammandrabbningen inträffa. Alla eleverna lovade dock, att de å ömse
sidor skulle komma med allt, vad de hade på hjärtat.
Rektorn uppmuntrade mig att ej bry mig om striden,
som pågick, utan helt och hållet behandla mitt ämne, som
om ingenting var för handen. Det var en god lärdom för
hela livet. Jag läste min bibel och tänkte, så gott jag
kunde, på vad texten framhöll och höll så mitt föredrag,
som om jag predikat i ett missionshus någonstädes. När
jag slutat, frågade rektorn, om eleverna hade något, de
ville säga med anledning av föredraget. Alla tego. Lärarna
påtalade några formella anmärkningar, men ingen ville
diskutera ämnet. Ej heller rektorn var vidare upplagd för
diskussion. Och så hunno vi till slutet med ärendet, tills
timman var slut. Den lärdomen fingo vi alla, att Herrens
ord är den slutgiltiga domen även i de religiösa och
teologiska spörsmålen. Herrens ord förbliver evinnerligen,
under det att människors tankar, spetsfundigheter och
överord snart nog falla till jorden som lövet om hösten.
I den lilla staden Kristinehamn, där alla människor
snart kände igen varandra, voro vi missionselever ofta
föremål för drift och skämtsamma smädelser.
»Sirapskandidater» titulerades vi då och då. En morgon funno
vi utanpå väggen skrivet med rödkrita och halvmeter-
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
