Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett besök i London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K 11 besök i London
mänhet rätt hemlösa och behövde någon mötesplats, där
de kunde träffa landsmän och kamrater i ett gott
umgänge och under billiga villkor. I det hem dessa våra
missionärer ordnat och förestodo, kunde de unga männen
få skriva brev, samtala och läsa goda böcker och
tidningar, få en enklare måltid o. dyl. samt deltaga i de
andaktsstunder, som regelbundet höllos. Ofta har jag
under mina resor här hemma träffat yrkesmän och
affärs-idkare, som tackat Gud för det hem de under sin
Londontid hade hos Engwalls. Även vi besökte emellanåt detta
hem och bevara från detta och samvaron med Engwalls
många angenäma minnen.
Veckorna gingo fort, och vi måste börja tänka på
hemfärden. Den gick samma väg, som vi kommit, nämligen
över Harwich och Hook van Holland. Överfarten denna
gång blev ytterst stormig och oangenäm för oss
landkrabbor. Det var nattetid, då vi passerade Engelska
kanalen, och vi hade fått våra bäddar i aktersalongen just i
närheten av propellern, som i den hårda sjögången
arbetade än över och än under vattenytan. Det var sålunda ej
blott rullningen och sättningen av båten, som besvärade
oss utan än mer detta fruktansvärda surr, då propellern
kom upp i det fria. De medresandes kvalfyllda
vedermödor inverkade ej heller gott på oss. Då vi närmade
oss Hook van Holland på morgonsidan, måste vi ju tänka
på att komma i land. Otto ville ej stiga upp under några
som helst villkor. Han var ohyggligt sjuk, och jag kunde
med yttersta möda komma i kläderna. Fåfängt föreställde
jag honom, att vi snart voro inne i hamn och att han då
måste gå i land, enär våra biljetter gällde för
järnvägsresa till Rotterdam. Han tog emellertid inga skäl, det
hela var för honom en omöjlighet. Till sist sade jag far-
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
