- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / II /
108

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dop och nattvard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dop och nattvard

dikstolen, men det gavs dock tillfälle att närvara för var
och en som så önskade. Sällan kommo andra än
dopkandidaternas anhöriga och närmare vänner med.

Det är väl värt att erinra om, att lektor Waldenström,
som var så vaken på alla områden och som även var en
avgjord barndöpare, aldrig hade någon anmärkning att
göra med anledning av denna anordning i dopfrågan. Han
hade respekt för den övertygelse och det andliga behov,
dessa vänner hade, vilka begärde bliva döpta som äldre.
De skulle ha sin frihet i detta fall, och församlingen borde
betjäna dem därvid. Men någon särställning i
församlingsgemenskapen skulle det icke bereda dem. Församlings- och
brödragemenskapen vilade på livets och ordets grund och
fick ej störas av olika åsikter i ett eller annat avseende.
En större vidhjärtenhet kan ej heller givas, när det gäller
de kristnas enhet och de heligas gemenskap. Men därvid
böra vi ock alltid förbliva.

Predikanten A. Westerlund var dopförrättare för de
äldre i många år, ja, så länge hans hälsa och krafter medgåvo
det. Sedermera upptog missionssekreterare Wilhelm
Sjö-holm detta uppdrag. Den stillhet, under vilken dessa
handlingar skedde, gav åt dopkandidaterna en djup känsla av
att vad som därvid försiggick, var något som gällde dem
personligen och Herren emellan. Guds barn voro de och
församlingen tillhörde de, intet förändrades för dem genom
dopet i detta fall. Men deras egen inre känsla och
tillfredsställelse blev en annan, då de nu en gång sågo saken så, att
de borde låta döpa sig som äldre. Jag var som sagt alltid
med vid dessa dopförrättningar och tjänade på det sätt jag
kunde och var angelägen om att allt skulle gå värdigt och
högtidligt till.

Synnerligen under mina första år i Lutherska
missions-108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/2/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free