Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dop och nattvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dop och nattvard,
Den rådande tidsandan med hänsyn till andliga ting och
heliga stiftelser är till och med i den gamla kristenheten
så avskräckande och allvarlig, att den kristna församlingen
må vara vaken och ej gå med på frihetsyrkanden, som
avse att ställa klara Guds ord och kristen praxis åt sidan
för att bereda rum för de upplösningstendenser, som äro
å bane.
Herrens heliga nattvard firades två gånger varje
månad, den ena gången omedelbart efter predikan på
söndagsförmiddagen, den andra vid det regelbundna
församlingsmötet en tisdagsafton. Utom församlingens
medlemmar hade alla på Herren troende tillträde till Herrens bord.
Många utomstående, som brukade deltaga i våra offentliga
möten, begagnade dessa tillfällen. Församlingens egna
medlemmar samlades alltid talrikt till dessa högtidsstunder.
Därvid hälsades ock nya medlemmar välkomna och
intogos i församlingens gemenskap, sedan de vid ett tidigare
möte beviljats inträde.
På långfredagen firades alltid den heliga måltiden.
Nattvardsgästernas antal uppgick då till fyra- à femhundra. En
gripande allvarsstämning vilade över dessa högtider,
uppbygglig och minnesrik för Herrens vänner. Kristi
underbara bild och personlighet, den gudomliga kärlekens
fullkomliga uppenbarelse, framträdde därigenom mera
levande för oss. Mästaren uppmanade ju ock själv de sina
i de heliga instiftelseorden, att de skulle minnas honom.
"Detta gören till min åminnelse", hette det.
I avskedets heliga stund instiftade Jesus den heliga
nattvarden. Det var under den sedvanliga påskalammsmåltiden
till minne av den underbara räddningen ur den egyptiska
träldomen. Herrens stora välgärningar mot oss böra vi
aldrig förgäta. Och de yttre medel, han skänker för att hålla
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
