- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / II /
304

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tankar och frågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tankar och frågor

förr." Jag glömmer aldrig det glädjeskimmer, som därvid
spreds över allas anleten i den talrika menigheten.
Arbetet hade också då så småningom börjat komma igång.

Samtidigt som man måste konstatera denna styrka i
den andliga verksamheten till ett rikt offersinne, kan man
med sorg iakttaga en inre svaghet, som är av mycket
ödesdiger art. Det är den sönderskäreisens ande, som gång
efter annan träder i dagen. Man kan icke fatta huru
troende människor vilja eller kunna låna sitt namn och sin
kraft åt något så fördärvbringande för Guds församling.
Det vittnar om ett självförtroende av oerhört mått. All vår
kunskap, säger aposteln Paulus, är ett styckeverk. Men
sönderskäreisens ande och tjänare äro ej medvetna om
något sådant. De ha den hela och fullkomliga sanningen,
mitt under det de äro ytterst ensidiga i sin framställning.
Där framträder styckeverket tydligare än i vanliga fall.
Och med denna sin lösryckta sanning resa de sig som
synnerliga mönster- och förègångsmänniskor bland de
troende, åstadkommande slitningar och strider till omätlig sorg
och skada i Guds församling och till ett snart sagt
oöverstigligt hinder för de oomvändas väckelse och frälsning.

Och om man än kunde förutsätta, att de ägde all
kunskap och att de hade all tro, så att de kunde förflytta berg,
men tydligt lägga i dagen, att de sakna kärlek, så äro de
dock intet. Kärleken är och förblir den yppersta av alla
gåvor. Genom den är Frälsaren och frälsningen oss given,
genom den är tron och evangeliet bevarat i världen, genom
den är det glada budskapet utburet i hednavärlden till
dem, som sitta i mörker och dödens skugga. Kärleken
förhäver sig icke, den uppblåses icke, den skickar sig icke
ohöviskt, den söker icke sitt. Den gläder sig icke över
orättfärdigheten, men den har sin glädje i sanningen.

304

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/2/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free