Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den fria. verksamheten i svenskt andeliv
sinne. Många av kyrkofäderna fingo erfara det. En
vandring genom historien från kyrkomöten och koncilier,
från medeltida förföljelser mot levande kristendom,
reformationens kamp, valdensernas och hugenotternas
lidande och den nyare tidens upplevelser visa, att
kristendomens väktare vid statens sida och i dess gemenskap
ej alltid velat eller förmått fullgöra sin uppgift.
Evangeliets jäskraft har ej genomträngt statsskicket och
dödskyla har ofta omslutit allt.
Den s. k. historiska kyrkosynen må ha sitt berättigande
för sammanhållningen av ett folk under kristendomens
yttre färg och prägel. Den ställer dock de största krav
på dess ledande män och organ för att göra Kristi ande
gällande i lagstiftning och samlevnad. Att hava
gudaktig-hetens sken men försaka dess kraft är ej blott en fara för
den enskilde utan ock för församlingen eller kyrkan. Det
glider då lätt därhän, att en dagtingande
nyttighetshåll-ning uppstår, som är ödesdiger å ömse håll och mest
prövande för kristendomen. Och börjar staten ej längre se
något värdefullt i kristendomen utan endast en privatsak
utan större gagn eller t. o. m. en motståndare för dess
syften, då är faran stor. En påträngande nyhedendom
intar då ensam regementet. Och då får kristendomen än
en gång inträda på sin »Via dolorosa».
* *
Den frihet vi nu äga i vårt land skola vi värdesätta
mycket högt. Det är en större gåva, än vi i allmänhet
besinna, vana som vi äro att njuta dess förmåner. Vi kunna
knappast göra det med mindre än att vi få se det ljusa
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
