- Project Runeberg -  Tiden går : levnadsminnen / III /
84

(1931-1941) Author: Janne Nyrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Immanuelskyrkan

vilka i regel ej äro flera, än att de väi kunna lära känna
dem alla och, om ett verkligt förtroende inträder, kunna
dela med dem alla deras omsorger, glädje och bekymmer.

Inom deras möjlighetssfär ligger ock att skingra den
ensamhetskänsla, som ofta vill bemäktiga sig
nyinträdan-de medlemmar i’ en stor församling. Ej minst synes det
vara fallet för sådana vänner, som inflytta från
landsorten och hamna hos oss i Immanuelskyrkan. De besöka
mötena, enskilda och offentliga, men någon personlig
förbindelse lyckas de icke vinna. I sin hemort voro de i
församlingens mitt och hade både ett och annat uppdrag,
här ’tyckes ingen behöva dem. De få röra sig ute vid
periferien och vara med så gott de kunna. Men
hemkänslan som-de längta efter kommer icke.

Möjligen äro vi för konventionella eller ock blyga å
ömse håll för att kunna bortarbeta denna
ensamhetskänsla. Ha vi blivit så förnäma, att vi ej våga hälsa på
varandra i kyrkan utan att bli ordentligt »föreställda»?
Så förnämligt böra vi icke uppträda i Herrens hus och
i vår Guds församling. Se vi en främling i vårt
andliga hem, ligger det väl ändå nära till hands att tänka:
Antingen har jag här framför mig en broder i Kristus
eller ock längtar han efter att bli det. Och då har jag
i båda fallen den största anledning att hälsa på honom.
Med några få vänliga ord, som det faller sig, kan
bekantskapen vara gjord och dörren öppnàd, som förut
syntes vara alldeles stängd.

Sådant är ej på långt när så svårt, som många tro.
Det kan ske utan att verka påfluget eller obelevat,
om vi blott lägga bort en smula av vår svenska
stelhet och känna oss mera som människor bland
människor. En nykommen bör ej heller sätta sig nere

84

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:41:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidengar/3/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free