Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Immanuelskyrkan
vid dörren och försvinna så fort som möjligt. Han gör
klokare i att lyda evangelisten Fr. Fransons råd. Han
sade,:
»Gör som Mose, vilken gick mitt in i skyn till Gud.
Så skall du ock gå mitt in i församlingen, mitt in i skyn
bland Herrens vänner, och du får del av alla dess
välsignelser. Där stöter du alltid på någon, som angriper
dig. Och gör ingen det, kan du frimodigt angripa dem.
De bli bara glada och tacksamma därför.»
Predikanten behöver icke efter amerikanskt mönster
skynda från predikstolen till dörren för att hälsa på alla.
Det verkar allt för beräknat och mekaniskt. Men han bör
ej heller högtidligt draga sig tillbaka till sakristian, dit
högst få våga sig in att söka honom. Han må vara
synlig, tillgänglig och beredd på allt. Han har dessutom
många tillfällen i verksamheten, då han kan nå sina både
kända och okända vänner. Om man är av naturen blyg
och tillbakadragen, kan ett frimodigare framträdande
arbetas upp hos oss, om vi blott äro vakna över dess styrka
och betydelse. Ett vänligt ord under hand verkar
stundom mer än en lång predikan. Låt oss alla hjälpas åt att
få bort stelheten och ensamhetskänslan från Herrens
gårdar. Där bör blommande vår och friskt liv råda.
I den inre vården av församlingen utgör den personliga
gemenskapen, öppenheten och förtroendet en betydande
faktor. Vi äro alla beroende av att ha verkliga vänner,
med vilka vi kunna dela våra bekymmer och vår glädje.
Vi behöva någon, som vi särskilt spana efter i den stora
församlingen, och när vi se den bli vi särskilt glada. Denne
söka vi få träffa efteråt, göra sällskap med på hemvägen
och samtala om vad som särskilt ligger på hjärtat. Ingen
är sig själv nog. Vi behöva varandra. Det är sådant, som
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
